Therese Wiksten
Arkiv:

mars 2017

marslistan
Listor

Marslistan

Då var det redan dags för marslistan! Det blev ytterligare en väldigt trött månad som bara svischade förbi utan att jag riktigt hann med.

Vad gjorde jag?

Jag började månaden med att lite i panik försöka hitta en smidig resväg hem eftersom jag inte hade planerat att ha Merci med mig. Jag hade velat ta flyget men det slutade med 10 timmar på nattåget med en katt som inte var alltför imponerad. Jättekul hade vi.

Den 5e mars drog Josefine igång ytterligare en utmaning, så sedan dess har jag yogat eller mediterat varje dag. Yay!

Kattmys. Den här månaden har bestått av ett enda långt kattmys. Merci är så otroligt gosig och tack och lov så är hon precis lika söt mot Jonas. Trots att jag har haft katt mer eller mindre hela mitt liv så har jag nog aldrig varit med om något liknande. Varje natt ligger hon till och med och sover ovanpå oss.

Jag bestämde mig för att börja måla. Det är något jag har funderat på så himla länge och det känns som något som jag i alla fall borde orka. Jag har däremot inte orkat ta tag i att fixa allt det praktiska, men snart så.

Fortfarande sjuk

Jag hade en tid hos min läkare i mitten av månaden och vad det är för fel på mig verkar fortfarande vara lite av ett mysterium. Jag blir absolut inte bättre, vissa dagar orkar jag knappt upp ur sängen och det är t.o.m för jobbigt att hålla på med mobilen. Nu är jag sjuk med feber och ont i halsen. Igen.
Jag har fått en remiss till.. vem det nu var, men jag kommer bli kallad först om 5-7 månader. Förhoppningsvis så har jag hunnit bli bättre innan dess. Jag kommer knappt ihåg hur det kändes att orka göra saker.

Mina mest lästa inlägg

Yoga- & meditationsutmaning

Februarilistan

internationella kvinnodagen

Internationella kvinnodagen
5 influencers jag inspireras av

 

 

 

 

 

 

 

?|  Har du skrivit en sammanfattning över månaden? Lämna gärna en kommentar med länk till ditt inlägg så jag kan gå in och läsa 🙂

kreativitet
Kreativt

Skapa plats för kreativitet

När jag var liten älskade jag att teckna och måla. Jag minns dom roliga, kladdiga kritorna hos mormor och att jag älskade låg- och mellanstadiet. Jag vet inte om vi hade mer bild än andra skolor men vi fick testa väldigt mycket olika saker. Bland annat så målade vi en hel del akvarell, fick testa att rita med kol, skriva kalligrafi och diverse andra roliga saker.

Jag önskade mig bara målarsaker i present och blev överlycklig varje gång jag fick saker som akvarellfärger, staffli, kol, skisspennor, bläck och teckningskurser.

I högstadiet var bild och matte mina favoritämnen och jag sökte faktiskt in på Estet – Konst och form på gymnasiet. Som andrahandsval. Så när jag kom in på mitt förstahandsval, Samhälle – Ekonomi så kändes det som det mest taktiska valet.
Någonstans där så tappade jag bort målandet.

15 år senare…

I perioder så har jag känt att jag saknat det lite men aldrig funderat på det särskilt seriöst. När jag inte målat på länge så kommer den där spärren. Jag har svårt att veta var jag ska börja och inget blir som jag tänkt. Det dödar kreativiteten lite.

Nu har jag däremot känt ett bra tag att jag verkligen saknar det. Jag är så otroligt sugen på att ta upp det igen, och på att testa måla med akryl. Bara få kladda på helt prestationsfritt. Jag har suttit och spanat på startkit, penslar, färger och sådant och den där ”lägg i kundvagnen-knappen” har känts så lockande.

Men.

Jag bor i en etta. Vi får knappt plats som det är och att släpa in kladdiga färger hit känns inte som ett alternativ. Jag tänker att jag inte kan vara den enda med platsbrist men Google är inte så hjälpfull för tillfället. Jag får mest upp resultat kring att måla väggar, teckna försäkring och rita hus.. Jag vill inte släppa tanken riktigt än men det känns som en väldigt svår nöt att knäcka det här.

>> Har du kanske någon bra idé på hur jag kan komma runt problemet?

Sociala Medier

-The Influencer Convention –
Influencers of Sweden

Den 31 Mars – 1 April är hålls The Influencer Convention på Grand Hotel Saltsjöbaden. Jag kan (tyvärr!) inte gå i år men har du chansen så tycker jag du ska boka en biljett direkt!

Vad är TIC?

The Influencer Convention arrangeras av Influencers of Sweden, Sveriges branschorganisation för Sociala medier. Kortfattat kan man säga att det är Sveriges största konferens som rör allt kring sociala medier. Det blir två fullproppade dagar med föreläsningar, seminarium och möjlighet till mingel och att knyta värdefulla kontakter.

Varför ska du gå?

Sociala medier har vuxit enormt mycket dom senaste åren. Det handlar inte längre bara om att man vill ”bli en känd bloggare/Youtuber/Instagrammare.” Att vara en Influencer är ett riktigt yrke och jag skulle nog vilja säga att bloggarna och dom klassiska egenföretagarna har mötts någonstans i mitten. Alla använder sociala medier.

Man behöver däremot varken vara en stor Influencer eller ha som mål att jobba som det för att besöka konferensen. Alla som bloggar, använder Instagram, Youtube eller någon annan plattform har mycket att vinna på att gå. Vilket yrke du än väljer så är chansen stor att du kommer i kontakt med sociala medier. Även om man ser sig själv som hobbybloggare är det viktigt att ha koll på vilka lagar och regler som gäller.

Intressanta programpunkter

Jag borde inte sitta och titta igenom programmet nu när jag inte kan gå. Det känns lite som att som barn stå utanför godisaffären och inte ha några pengar.. Men det är svårt att låta bli och det finns mycket som jag så gärna hade velat gå på!

Jag hade tänkt lista de programpunkter jag tyckte kändes mest intressanta men 5-6 punkter in så insåg jag att jag i princip skulle skriva upp varenda föreläsning och workshop, så jag kan ju lika gärna länka till hela programmet istället.
Det är allt från lite seriösare föreläsningar om skatte- och marknadsföringslagar till matstyling, redigering och programmering. Och så klart en och annan inspirerande föreläsning om hur Influencers lyckats bygga upp sina varumärken.

Här hittar du programmet.

Talare

Influencers of Sweden

Till sist vill jag så klart tipsa om att gå med i branschorganisationen Influencers of Sweden. Det finns ett gratis hobbymedlemskap och ett PRO-medlemskap beroende på vad du har för ambitioner.

Dom arbetar bland annat med att sprida kunskap både till influencers och företag om bådas rättigheter och skyldigheter, ta fram riktlinjer och tydligare lagar och göra branschen mer seriös. Det är otroligt viktigt för att kunna bli av med skambuden och utnyttjandet av unga och ta bort ”trams-stämpeln” som bloggandet tyvärr haft.

Deras hemsida är fullproppad med information och inspiration, det finns forum där man kan dela med sig av funderingar, problem, pepp och knyta kontakter. Man kan hyra kontorsplats och dom kan också hjälpa till att koppla ihop en med relevanta företag för samarbeten. I framtiden så är jag helt säker på att Influencers of Sweden kommer bli ett kvalitetsmärke där medlemskap visar på kunskap, seriositet och ärlighet mot läsarna.

Om du är aktiv på sociala medier, oavsett plattform, så tycker jag du ska spana in deras hemsida direkt!

 

Vardag

Måndag -Vecka 12

Ny vecka, nya möjligheter(?)

Jag gillar måndagar. Nytt år, ny månad, nytt läsår.. allt som innebär någon sorts nystart gör mig extra peppad.

Jag har suttit och stirrat på texten framför mig i en halvtimme nu och kommer inte vidare. Det var inte tänkt att den här bloggen skulle bli så negativ, jag är ju ingen negativ människa i vanliga fall, men gud vad frustrerad jag är just nu. Jag gillar måndagar, det gör jag. Men vad gör man när kroppen inte vill vara med? När man inte orkar tänka en sammanhängande tanke?

Jag vill: Göra som Merci, som har krupit in och lagt sig under täcket.

Jag borde: Tvätta håret, gå upp på vinden, prata med FK, köpa smör och tydligen putsa fönstren.

Jag gör: Tittar på saker till Merci. Kattlådor, väskor, vattenfontäner, selar, leksaker och snygga klösträd (det sista har jag inte hittat än) Jag känner nästan att jag är och snubblar på gränsen till ”Crazy cat lady”

Jag är rädd för: Att jag aldrig kommer bli bättre.

Så. Nu tänker jag lämna alla negativa tankar och tänka positivt resten av dagen.
Hoppas du har fått en bra start på din vecka!

 

 

 

Vardag

Mitt huvud är tomt

Det har varit tomt här ett tag.
När jag drog igång bloggen igen så hade jag höga förhoppningar om att kunna skriva kontinuerligt. Få in någon slags rutin utöver de grundläggande så som mat och sömn. Faktiskt göra någonting.

Jag saknar mitt jobb

Jag vet att jag har en bra bit kvar innan jag klarar av att gå tillbaka dit.
Städa och plocka i gymmet, sköta receptionen, försäljning, hjälpa medlemmar, svara i telefon. Multitaskande där man hoppar mellan uppgifterna och alltid är på språng. En stimmig miljö med mycket människor, musik och ljud.
En miljö som jag faktiskt trivdes i. Idag klarar jag knappt av att prata med sambon om tvn är igång i bakgrunden här hemma. Och får mjölksyra i kroppen av att diska en kastrull.

Att jag inte klarar allt det där förstår jag ändå. Arbetsbeskrivningen är ju i princip en lista på allt jag har problem med. Att jag däremot inte har ork till att ligga i sängen och skriva ihop ett inlägg varannan dag, helt utan press och krav, det kom lite som en chock. En bättre period går det rätt bra, men så kommer det en period så som nu. Då jag måste välja med omsorg. Duscha eller plocka i diskmaskinen? Plocka i diskmaskinen vann idag, men nu kom jag på att jag har ett paket som ska hämtas ut och att sambon bokat tvättid i eftermiddag. Det känns helt galet att jag inte orkar allt det där, när det i normala fall är saker som man gör på en dag – utöver ett arbete.

Oklar diagnos

Jag försöker prioritera yoga, meditation och promenader. Saker som förhoppningsvis ska få mig att bli bättre. Utmaningen ”Lär dig lyssna på din kropp” har hjälpt mycket. Men det är svårt att veta vad jag egentligen bör göra när jag inte vet vad som är fel.

”Mycket långsam förbättring, oklar diagnos, utredning av diagnos pågår”

Så står det i mitt senaste sjukintyg. Jag har alldeles för högt kortisol, men andra ämnen som ska/brukar avvika när kortisolet är högt är normala, om jag förstod min läkare rätt. Liksom alla andra prover. Om något så borde mitt kortisol dessutom vara lågt. Hon vet inte heller om jag mår dåligt på grund av att jag har högt kortisolvärde eller om jag har fått det under tiden jag varit dålig.

Jag kände mig nästan som i ett avsnitt av Dr House igår när jag satt där och hon inte fick ihop något av alla mina provsvar och symtom. Inget går ihop. Hon har skickat vidare provsvaren till någon som är lite mer specialiserad inom området och hoppas på att hon ska få något vettigt svar därifrån. Hon hoppades också att jag skulle få träffa någon där, men så var det det där med underbemanning inom vården. Just nu kan jag bara vänta. Och försöka hitta någon sorts balans där jag klarar av att göra något utan att bli sämre.

Frustration är nyckelordet just nu. Jag vill så mycket men min kropp är inte med på noterna. Jag är i alla fall glad och tacksam över att jag i övrigt mår bra och trots allt ser positivt på framtiden. Allt kommer bli bra.