Therese Wiksten
Arkiv:

september 2017

Sociala Medier

En ”vis man” berättar hur man inte gör bort sig på sociala medier

Jag såg den här filmen delas på lite olika ställen och kände att jag hade lite för mycket åsikter kring den för att bara släppa den helt.

Guy Kawasaki, eller Wise Guy som han kallar sig, har sysslat med marknadsföring och liknande hela sitt liv och ska vara grym på det han gör. I filmen listar han 10 tips på hur man inte framstår som ”clueless” på sociala medier. Han har ju så klart en poäng i mycket av det han säger, men jag känner mig lite tveksam till en hel del. Dessutom känns hela listan lite motsägelsefull…

Den riktar sig till företagare men det är lite oklart vilka som egentligen är målgruppen. Jag känner spontant att ett stort företag, som till exempel Ikea, och någon som bygger sitt varumärke kring sin egen person antagligen bör ha lite olika strategier.

Här är hans lista och mina inte lika ”expertiga” reflektioner.

1. Be positiv or be silent (Var positiv eller tyst)

Han inleder med att säga: ”If you don’t have anything positive to say, just shut up! Nobody wants to hear your negativity, your complaining, your bitching, all that.” Visst skulle det kännas lite märkligt om Ikea gjorde ett sådant inlägg, men det känns varken som om det är storföretagen han syftar på eller som att det är särskilt troligt att dom skulle göra ett sådant inlägg.

Vill vi bygga en värld där allt är rosafluffigt, perfekt och tillrättalagt? Jag kan hålla med om att det blir väldigt tråkigt om någon enbart gnäller hela tiden, men samtidigt så tror jag det finns en enorm efterfrågan av en mer mångsidig bild. Något att kunna relatera till. Sociala medier handlar enligt mig om att skapa en relation till sina följare/kunder och jag tycker inte det nödvändigtvis behöver betyda att man hela tiden framstår som en überlycklig person helt utan problem.

Ta Rachel Brathen (Yoga girl) som exempel. Hon delar med sig av både det positiva och negativa i sitt liv och kring sitt företagande och hon har över 2 miljoner följare på Instagram. Något har hon ju helt klart gjort rätt men hon har inte följt det här rådet. Jag tror mycket av hennes framgång beror just på att hon vågar dela med sig av sådant som inte bara är perfekt. Det skapar en bättre relation till följarna än om hon bara varit ett av alla ytliga yoga-konton med fina bilder. Man kan känna igen sig och relatera till hennes känslor.

Guy fortsätter och menar att man visserligen kan ha rätt att känna så som man gör men att man inte vet hur mottagaren kommer reagera. Dom kanske inte har sett ens tidigare inlägg. Det är säkrare att vara positiv.
Det är klart att det stämmer att det är säkrare att vara positiv, men ska man inte våga göra något som sticker ut lite för att den som ser ens inlägg kanske är ny på ens konto? Ska man köra ”safe” hela tiden? Vill man bygga en relation till sina följare eller tänka väldigt kortsiktigt, inlägg för inlägg?

2. Don’t tell people what to do (Säg inte till folk vad dom ska göra)

Tips nummer två inleder han så här: ”On social media, don’t take yourself so serious that you’re going to tell someone what to do. This is what you should post or shouldn’t post.”
Är det bara jag som ser det lite lustiga i den här punkten?

3. Don’t buy followers, likes, etc (Köp inte följare, likes osv.)

Här har jag inget att tillägga. Köp inte följare. Punkt.

4.+5. Don’t ask people to follow you & Don’t ask people to reshare your posts (Be inte att folk följa dig eller att dela dina inlägg)

Jag hör ofta ”prenumerera gärna om du inte redan gör det” på youtube, eller texter där det uppmanas att gilla eller dela om man håller med det man nyss läst. Jag har aldrig reflekterat över det som något dåligt och absolut inte så patetiskt och pinsamt som han försöker få det att framstå som i filmen. Vad tycker du? Är det så farligt?

6. Don’t tell people you’re unfollowing them (Säg inte till folk att du avföljer dom)

Det beror på, vill jag svara här. Jag förstår vad han menar med att det känns lite narcissistiskt med personer som skriver det till höger och vänster. Vad ska man göra med den informationen? Lite om att man förväntas bli väldigt ledsen för att just den personen avföljer en. Som att man skulle överväga att ändra hela sitt upplägg för hens skull.

Sedan har vi andra sidan av myntet. Skulle folk avfölja mig så vill jag gärna ha konstruktiv kritik och feedback, speciellt om jag skulle märka att statistiken droppade. Har jag ändrat på något? Fick dom inte ut det dom förväntade sig av att följa mig? Varför inte?
Antingen avföljer man i tystnad eller så får man gärna komma med konstruktiv kritik. ”Jag ska sluta följa dig!” ger liksom inte så mycket.

7. Don’t be a pimp

”Don’t always try to promote and sell and all that stuff on social media. Add value. Think of Wikipedia. Wikipedia provides great content every day of the year. Once a year wikipedia runs a foundraiser”

Vad anser han att syftet med sociala medier är för ens företag? Första delen av citatet förstår jag. Varenda inlägg behöver inte vara en ren reklamannons. Sociala medier är så mycket mer än ren sälj. Men sedan kommer exemplet med Wikipedia och där tappar han bort mig. Vad menar han? Att man inte ska tjäna pengar sina sociala medier utan arbeta gratis och sedan ha en insamling där folk istället ska skänka pengar till en? Bygga sitt varumärke, absolut. Addera ett värde för följaren eller kunden, absolut! Men behöver det ena utesluta det andra?

8. Don’t call yourself an expert or a guru (Kalla inte dig själv för expert eller guru)

Han kallar sig visserligen inte expert, men det kommer ändå från personen som benämner sig som ”Wise Guy”.

9. Don’t abdicate to an agency (Lämna inte över arbetet till en marknadsföringsbyrå)

Något man absolut inte ska göra enligt Guy är att lämna bort arbetet till en marknadsföringsbyrå eller liknande. Han tycker att: ”Don’t hire an agency to handle your social media, because what they are going to do is that they are going to put someone clueless on it” och ”They are going to put someone that doesn’t know social media on it”

Han säger alltså att alla som arbetar med sociala medier är totalt inkompetenta och att det är bättre att göra det själv. För då kommer man i alla fall själv någon gång i framtiden bli bra på det. Undra om han ser på det på samma sätt när det kommer till att leja bort bokföringen?

”I really think social media equals marketing today”… men håll för guds skull inte på och promota och sälj och sånt (punkt 7)

10. Don’t abdicate to an intern (Lämna inte över arbetet till en praktikant)

Sista punkten är väldigt lik föregående. I det här fallet verkar han syfta på någon som själv är aktiv på sociala medier men som inte har någon utbildning.

”Just because someone use snapshat doesn’t mean that he or she should be your social media person. Social media is marketing. You shouldn’t say that: oh, so somebody subscribe to magazines so I’ll make him in charge of advertising”

Alla som använder sociala medier är absolut inte bra på det, det är sant. Att någon har många följare kan vara ren tur eller så är dom i värsta fall köpta. Det är inte heller säkert att personen har bra koll på hur man lägger upp en strategi och får det att fungera bra ett företag. Eller så är personen perfekt för jobbet.

Jag vet däremot inte om jag håller med om att det är samma sak att vara aktiv i sociala medier och sköta någon annans konto som att prenumerera på en tidning och sköta deras reklam. Har du själv skapat ett framgångsrikt konto så har du ändå någon form av erfarenhet av det. På vilket sätt har han som prenumererar på en tidning skaffat sig erfarenhet av att sköta arbetet bakom det? Jag skulle väl snarare jämföra det med att någon som tittar på Youtube kanske inte ska sköta någons youtube-kanal.

Kasta sten i glashus?

När jag började titta på videon så trodde jag att det skulle komma någon rolig twist på det hela, för det går ju inte att komma ifrån att han faktiskt bryter mot flera av dom i filmklippet. Det gjorde det inte.

Om han menar att folk utgår från att man inte är en expert om man kallar sig för expert så har jag lite svårt att lyssna på personer som bryter mot sina tips under tiden han ger dom ..

>>Vad tycker du? Vilka punkter håller du med om och är du själv skyldig till några av dom?
Kreativt

Att börja måla – del 1

Inlägget innehåller annonslänkar

Vad behöver jag? vs. Vad vill jag ha?

Ja, jag vet. Det var evigheter sedan jag började prata om att börja måla. Jag är lite seg i starten, men snart så. I födelsedagspresent så fick jag en summa pengar att lägga på just målandet av mamma och hennes kille så nu har jag börjat kika runt på allvar. Utan att överdriva så finns det hur mycket som helst och jag vill ju testa allt!

Min första tanke var: ”Färg, ett par penslar och något att måla på”. Vad mer kan man behöva? Om vi benar ut det hela lite då..

Färg

Redan här så hamnar man rätt in i någon slags vetenskap. Det finns mängder av märken och ofta flera varianter inom samma märke. Vissa är tjockare än andra och så kan det skilja i hur matta eller glansiga dom är. Ska man välja studiofärg eller expert? Eller en superbillig färg som kostar en bråkdel av ”expertfärgen”. Man får vad man betalar för, eller? Vad får man om man betalar 46 kr för en liter färg, jämfört med en för motsvarande 1045 kr/litern?

Om det var klart här? Nädå. Man ska ha något att grunda tavlan med. Gesso heter det tydligen. Kanske inte så noga om man inte tänkt sälja tavlan, men det känns ju trist om man skulle bli nöjd och så riskerar den att inte hålla. Plus att ytan inte suger upp lika mycket av färgen, om jag förstått det hela rätt, och det är ju trevligt om man valt en lite dyrare färg än den där 46 kronors-varianten.

Nu då? Nu är vi väl klara? Det skulle vi kunna vara.. men.. Vill man avsluta med ett skyddande lager av något slag? Något att blanda i färgen för att få den rinnande? Eller tjockare? Vill man ha någon annan rolig effekt? Glitter, sandig textur, lava?

Jag har ju som sagt haft en del tid på mig att nörda ner mig i det här och det är så otroligt intressant hur mycket det finns att lära sig och hur mycket man faktiskt kan göra. Att gesso kan vara väldigt viktigt hade jag till exempel ingen aning om innan. Inte heller att man riskerar att förstöra färgen om man blandar den med för mycket vatten. Så många tekniker, så många olika produkter som kan skapa mängder av effekter. Så mycket mer än att ”kladda med färg och en pensel”

Så, vad behöver jag?

Egentligen inget mer än 5 stycken färger. Röd, blå, gul, svart och vit. Efter att ha sett ett gäng tester på Youtube så tror jag för egen del det lutar åt Winsor & Newtons studiofärg. Och gesso. Vi får se om jag hinner ändra mig innan jag väl lägger en beställning.

Förresten, så låter det ju så himla okomplicerat. Köp en röd, blå och gul & komplettera med svart och vit. Basic och enkelt. Okej. En blå sa vi? Vilken tur att det finns nästan 10 blåa att välja mellan. Perfekt för en person med beslutsångest, som mig, haha.

Vad vill jag ha?

Allt! Förunnande medel så jag kan hälla färgen. Modelleringspasta för att kunna bygga lite på höjden och ge tavlan ett helt annat djup. Medel som ger olika texturer. Hur spännande låter inte just lava eller sand? Jag har en känsla av att det här kommer göra mig halvt ruinerad i framtiden, för oj vad jag ska testa!

Men för nu så ska jag försöka hålla mig till ”behöver-listan”. Det är ju mer än färg som ska köpas..

 

Sjuk

Får jag vara glad?

Jag har uppenbarligen inte riktigt kunnat släppa det där lite udda besöket på vårdcentralen tidigare i veckan, för här kommer ytterligare ett inlägg tillägnat det.

Att vara sjuk när man är en positiv person

Sjuksköterskan som jag träffade pratade med mig om mina symtom och till slut undrade hon: ”Men hur mår du? Det måste ju vara jättejobbigt?!” Hon lät väldigt förvånad när jag svarade att jag under omständigheterna ändå mår helt okej. Det är klart att det är skitjobbigt att emellanåt inte ta sig ur sängen och att jag är så pass begränsad som jag är, men jag ser inte det här som min slutdestination. Jag har hopp om framtiden, jag känner mig motiverad att göra saker och jag lyckas för det mesta ändå se det positiva i det jag faktiskt kan göra.

Hon fortsatte att ställa liknande frågor, som om hon väntade sig ett annat svar. Nästan som att hon försökte övertala mig att jag mår dåligt även psykiskt. Efter ett tag utbrast hon: Är du säker på att du inte är deprimerad?”

Låt mig tänka. Ja!

Jag förstår att det kan uppfattas som konstigt, det gör jag. Att inte bara vilja dra täcket över huvudet och dö när man mått så här en längre tid. Jag har också full förståelse för dom som faktiskt blir deprimerade. Det är däremot inget man väljer. En person som är deprimerad kan inte bara kan välja att inte vara det och på samma sätt kan inte jag välja att vara deprimerad. Varför jag nu skulle vilja det.

Hade det varit bättre om jag var deprimerad?

Kanske ”krockar” det lite när jag pratar med vårdpersonalen. De flesta i min situation är kanske deprimerade? När jag beskriver hur jag mår så låter det kanske som att jag berättar att jag brutit båda benen men sprungit Göteborgsvarvet. Hade det kanske varit lite lättare att få hjälp om jag varit deprimerad?

Det hade varit otroligt intressant att höra dina tankar kring det här, om du varit i en liknande situation.

Sociala Medier

#jagärinos

Jag vet inte riktigt i vilken ände jag ska börja här. Man kan säga att det stormar lite kring InoS, Influencers of Sweden, i media just nu. En förening som jag är medlem i och som jag är så otroligt tacksam över finns.

Vad handlar det hela om?

Ett gäng stora nätverk, som jobbar med att para ihop influencers med företag, har gått ihop i något slags gemensamt uppror mot Influencers of Sweden. Dom är med andra ord arbetsgivare åt många influencers. Det dom nu är upprörda över är att InoS inte representerar dem. Självklart gör inte InoS det. Hur skulle det se ut om facket representerade din arbetsgivare istället för dig?
Förhoppningsvis är det bara ett missförstånd, men det känns så typiskt. Här kommer några kvinnor och bygger upp ett fantastiskt nätverk som hjälpt så många influencers och då ska företagen som tjänar pengar på influencers, dessutom ofta unga med liten koll, hitta något att gnälla på.  Här kan du läsa artikeln jag syftar på och här kan du läsa vad Linda, Inos VD, svarar.

Vad är InoS?

Influencers of Sweden är inte ett företag som på något sätt tagit på sig rollen att styra över hela Influencer-branschen i Sverige. Det är en förening där alla vi medlemmar har lika mycket att säga till om och som är till för att främja just våra intressen. Det är en branschorganisation och fungerar som sagt lite som facket.  Paulina, som är vice ordförande, har förklarat det jättebra här, så gå gärna in och läs om du är intresserad.

”Men hallå där, du är väl ingen influencer?”

Det är det säkert flera som tänker nu. Nej, jag är inte riktigt där än. Jag har däremot bloggat sedan urminnes tider och jag önskar InoS hade funnits när jag startade.

Jag började skriva på Lunarstorm och Playahead, sedan gick jag över till Livejournal och efter det betade jag nog av varenda bloggportal som fanns. Självklart väldigt anonymt. Det var ju livsfarligt att berätta vem man var på den tiden. Den mentaliteten har hängt kvar lite och när till exempel Michaela Forni gick från Rar till att använda hennes egna namn så fortsatte jag att vara anonym. Antagligen för att många i min omgivning tyckte (tycker?) det var tramsigt med bloggar. Nu har jag, efter en paus, bloggat på den här sidan sedan början av året. Just den här bloggen är alltså en riktig rookie medan jag är lite mer av en veteran sett till hur länge jag hängt (läs ”smugit runt”) i den här världen. Det gör mig absolut inte till en influencer.

”En social media influencer är en seriös innehållskreatör med stor och/eller lojal följarskara på sin egna sociala kanaler som anses ha inverkan på denna följarskaras beslut.”

Så nej, jag kallar mig inte för det. Däremot så vill jag kunna leva på något eget. Jag vill kunna arbeta på mina villkor och från vilken plats jag vill. Sociala medier är otroligt spännande och jag älskar hur mycket lättare man skapar kontakter och bygger relationer jämfört med ett ”klassiskt” företag. Man har en helt annan dialog och det känns mycket mer inkluderande. Det är ju dessutom helt fantastiskt att det är så enkelt att nå ut till och hitta likasinnade idag och att det man gör faktiskt kan beröra andra. Att påverka.

Varför är jag medlem?

Influencers of Sweden har en otroligt stor roll i att kunna göra allt det möjligt. Dom hjälper mig göra rätt från början, i alla steg. Allt från att tänka strategiskt och ha en plan till att följa regler, lagar och att veta mina rättigheter. Jag får ett gäng kollegor som jag kan bolla idéer och tankar med, fråga om råd och inspireras av. Vi lyfter och pushar varandra och när omgivningen tycker man är galen så har man ett gäng personer som förstår och stöttar.

Utan det nätverket skulle jag fortsätta stå och stampa på samma plats som jag gjort sedan Lunarstorm-tiden. Jag skulle inte sitta här med en blogg med mitt egna namn och en egen facebook-sida. Jag skulle inte kunna något om SEO, veta hur mycket som är vettigt att ta betalt och jag skulle inte ha tjänat mina första pengar på det här. Inga summor jag kan skryta över, men det går åt rätt håll. Tack vare Inos.

Hade jag inte varit medlem så hade jag kanske blivit smickrad av alla dålig erbjudanden jag fått. När företag hört av sig och velat att jag ska skriva ett inlägg, fota en massa bilder och marknadsföra dom med ett par av deras produkter som tack. Givetvis utan att säga att det är reklam, för det ska ju kännas genuint. Jag hade kanske inte förstått att jag både skulle bryta mot marknadsföringslagen och dessutom begå skattebrott. Produkterna ska ju skattas för. Jag hade kanske inte sett det absurda i att ett företag vill att jag ska betala för att arbeta för dom, samtidigt som jag riskerar att åka dit för diverse brott.

Just därför behövs InoS

Talangnätverken kan gnälla hur mycket dom vill. Det man ska komma ihåg är att dom kommer aldrig stå på min sida, det är från företagen deras pengar kommer..

Man behöver inte redan vara stor för att ha en plats och känna sig välkommen hos Influencers of Sweden.
Jag önskar som sagt att dom funnits för många, många år sedan och jag skulle verkligen rekommendera alla som på något sätt är aktiva på sociala medier att bli medlemmar.

Vi är InoS

Agnes Lindberg | Amanda Matti |Anna Munkhammar| Anna Ström  Åhlén| Anders Möller | Angeliqa Mejstedt | Annie Månsson | Annika Myhre | Caroline Wijkström | Charlie Cramer | Charlotta Colliander Golding | Clara Lidström | Clara Löfvenhamn | Dorotea PettersonElna Dahlstrand | Elin Häggberg | Elin Kero | Emilia Westerström | Emmi HolmerFelicia Bergström | Flora WiströmFredrik Wass | Helena Enqvist | Jacqueline Wester | Jennifer SandströmJoakim Kvist | Jonna Jinton | Julia Erikson | Katarina Jansson | Katarina Wohlfart | Linda Engström | Lola A. Åkerström | Madeleine Rybeck | Madeleine Stenberg | Maja Hurtig | Malin Lundskog | Maria Björkman | Mia Fernando | Mikael Winterkvist | Nina Sandahl | Paulina Gunnardo | Sandra Nicole FreimanSara Rönne | Sofia Bursjöö | Sofia MarklundSofia Zetterkvist | Valkyria Ulvdottir | Wilda Kristiansson |

 

Sjuk

Blodtryckskoll och oombedda råd

Förra helgen var mamma och hennes kille (gubbe? särbo?) här på besök. Jag träffar dom så himla sällan så det var ju så klart väldigt kul att ses. Dom tog in på ett hotell som ligger alldeles runt hörnet och så tog vi det mest lugnt och umgicks. Vi tog en skogspromenad med katten och jag passade på att visa dom utsikten över Göteborg och så bjöd dom på mat.
Hur trevligt det än var så blev jag totalt slut och det tog väl en 4-5 dagar innan jag var tillbaka på en okej nivå igen. Jag vet inte om det var promenaden, att vara social eller restaurangbesöket som tog så mycket energi. Eller kombinationen.

Blodtryckskoll #2

Jag hann i alla fall ladda upp batterierna någorlunda tills idag då det var dags för besök nummer 2 för att kolla blodtrycket. Lite högre än sist men fortfarande inom det bra spannet. Bra, men antagligen inte så bra att jag får tillbaka mina p-piller.

Sjuksköterskan frågade lite om sjukskrivningen och vi pratade om hur frustrerande det är att inte veta vad som är fel. Jag förklarade hur jag mår och hur det påverkar vardagen. Jag berättade att jag tränade mycket förut och i vanliga fall arbetar på gym. Nu klarar jag inte av mer än korta promenader och lätt yoga. Och så kom dom där råden.

”Du måste röra på dig mer!”

Jag förklarade vad som händer som jag gör för mycket. Hur dålig jag blir och hur lång tid det kan ta att komma tillbaka. Jag förklarade hur mycket sämre jag successivt blivit efter varje gång jag försökt vara aktiv och hur mycket värre det är idag jämfört med bara för ett halvår sedan.  Hon tyckte att ”Det är ju inte farligt att må så” och ansåg att jag skulle fortsätta ändå. Nä, kanske inte farligt i den bemärkelsen men är det värt det om det skulle sluta med att jag är permanent sängliggandes? Dom vet ju faktiskt inte vad som är fel. Det kändes inte som att hon var direkt road över att jag inte höll med henne…

Hon verkade även tycka att det var märkligt att jag blev dålig av att umgås med folk och hävdade bestämt att det ändå blir bättre av det eftersom det ger positiv energi. Jag förklarade situationen med förra helgen och hennes svar blev: ”Ja, alltså, att umgås med sin mamma brukar ju inte ge så mycket…” Jag vet inte vilken relation hon har med sin mamma men jag umgås gärna med min.

Innan jag skulle gå så kom det där ”Du måste bara röra på dig mer” igen. Hon sade det som att jag jag inte gillar att träna och bara måste våga röra på mig. Då hade jag lite lust att skrika rakt ut att ”Hallå, jag har tränat på elitnivå, jag arbetar i vanliga fall på gym och det finns inte mycket jag hellre vill än att kunna vara aktiv igen!!”

Men det gjorde jag så klart inte.