Therese Wiksten
Årsarkiv:

2018

Trädgård

Vi odlar vitlök

Drömmen är att kunna gå rakt ut i trädgården och bara plocka det vi vill ha, tänk den lyxen! Jag trodde vi skulle behöva vänta tills i vår med att börja fixa i trädgården, men det visade sig att jag hade fel. ”Vinterodling” är ju visserligen en grej, men det känns lite överkurs för mig.

Vitlök däremot ska sättas på hösten, i oktober-november. Det som känns kul med vitlök är att den tydligen är rätt enkel att lagra. Om allt går som det ska så kommer vi kunna skörda den i juli någon gång och sedan kanske ha egen vitlök tills det är dags att skörda igen året efter.

Jag hade läst på Sara Bäckmos blogg att Cledor var favoriten och jag tänkte jag skulle testa den, och några andra, men jag var tydligen inte ensam om det. Jag var ute lite för sent och dom få ställen som sålde Cledor hade totalt slutsålt. Hela oktober gick jag och tänkte på dom där vitlökarna. Till slut började tiden ticka iväg och när vi såg en låda med vitlök inne på Bauhaus så slog vi till.
7 stycken lökar och fyra olika sorter blev det. Unikat, Germidour, Messidrome och Messidor.

Jag var inte så pepp på att bygga odlingslådan, men som tur är tycker Jonas att sånt är lite mer intressant än jag gör. Han fick fria händer och hittade en variant som han tyckte såg lite roligare ut än en vanlig pallkrage. Två plankor och någon slags väv/nät mellan. Tydligen ska det göra det svårare för sniglarna att klättra upp, om det fungerar återstår att se.

Och så kom snön..

Jag blev lite orolig när vi vaknade upp till Narnia, men som tur var så försvann snön några dagar senare. Själva lådan gjordes klar i början på veckan, sedan väntade vi till nu i helgen med att fylla på med jord och sätta löken.

Den färdiga ramen ska hamras ner i jorden.

Färdig! Tidningar ska ner i botten och sedan på med jord, jord och mer jord..

Lite roligare att bygga tyckte Jonas..får se om det håller sniglarna borta som bonus? (..och kanske minskar risken att vi dränker vitlöken?)

Att skala och fixa med klyftorna var ett mycket större jobb än jag hade tänkt mig. Och det resulterade i många fler klyftor än jag hade förväntat mig. 22 stycken fler än vi hade plats för i odlingslådan, för att vara exakt. Som tur är så har vi en liten pallkrage ståendes så vi fick helt enkelt använda den också.

Dags att peta ner löken. Tills vi insåg att vi* gjort en skåra för lite och fick göra om dom. Jonas förbereder pallkrage #2. *jag

För att komma ihåg vad vi har planterat var så har jag gjort ett uppslag i min kalender.

Så var det färdigt. Nu ska det bara täckas över så dom inte trycks upp ur jorden om temperaturen växlar för mycket i vinter. Sedan är det bara att vänta…

 

Kreativt

Ska jag börja med Bullet Journal igen?

För något år sedan köpte jag en anteckningsbok och hoppade på BuJo-trenden, och jag tycket det var så himla kul! Varför slutade jag? Av två anledningar.
Det var lite för kul. Det finns ju så många olika uppslag man kan göra, så många videor att inspireras av och herregud så lång tid allt kan ta. Tiden bara flög iväg och vips så hade jag spenderat en hel dag med det där blocket..
Den andra anledningen var att jag blev så otroligt frustrerad när jag gjorde fel. ”Ctrl+z” finns tyvärr inte i verkligheten och inte heller ett smidigt redigeringsverktyg som trollar bort misstagen.

Men så åkte jag på summer workation och flera satt där med sina BuJo:s och jag blev lite sugen på att rota fram den igen. Och så råkade jag hamna på Isabels blogg när hon skrev om sin. Och så bloggade Elin om det och så hamnade jag i en Youtube-spiral av Bullet Journaling och ja.. Jag rotade fram mitt gamla block.

Kanske ska jag ge den en chans till? Känna efter lite dom två sista månaderna på året och så får vi se om det blir en ny kalender eller en BuJo som jag beställer lagom till 2019.

Saken är den bara att jag har älskat mina kalendrar, speciellt sedan man kunde beställa tomma, prickiga, blad längst bak. Det blev det bästa av två världar. Års-, månads- och veckouppslag färdiga och så en massa tomma blad till trackers, listor och sådant som inte går att klämma in i vanliga kalendern. Fast dom kan jag ju inte få exakt så som jag vill. Å andra sidan finns dom där även när jag inte orkar göra dom själv..

Så, idag har jag spenderat alldeles för mycket tid med att sitta och pilla med ett november-uppslag och det första veckouppslaget. Men oj så tillfredsställande att sitta och pilla med det där. Som meditation. Tills jag ritar snett. Fan.

>>Har du en Bullet Journal? Vilka sidor klarar du dig inte utan? Hur ser dina november-sidor ut? Dela gärna med dig i en kommentar här under!

 

Livsstil

Min helg v. 43

Lördag

Lördag morgon fick jag släpa upp Jonas för att bege oss ner till Göteborg. Fyra mål hade vi med den resan och jag trodde nästan jag skulle missa det första. Vi lyckades ändå knipa den sista parkeringen och dom sista sittplatserna vid föreläsningshörnan.

Elin Kero var nämligen i stan för att föreläsa om foto och redigering på Scandinavian Photo, så jag ville ju så klart passa på att titta förbi och säga hej. Och så klart lyssna på föreläsningen. Det här med redigering och retuschering tycker jag är så sjukt fascinerande. Hur man i efterhand kan få fram det man faktiskt såg när man tog fotot, hur känslan i bilden ändras totalt med bara ett par knapptryck och hur t.o.m jag som är nybörjare kan rädda misslyckade bilder. Man kan komma en bra bit bara genom att klicka runt och testa sig fram, men det hade varit så kul att gå någon riktig kurs i framtiden.

Nästa punkt på listan var däckbyte. Det ryktades om att det skulle komma snö så vi* passade på att byta däck.

*Jonas

Vi skulle också fortsätta på projektet ”hämta hem gymmet”. Jag trodde vi skulle ta med cable crossen också men vi sparade den tills nästa gång. En del av mattorna fick däremot komma hem och nu kan vi äntligen börja ställa i ordning sakerna här. Gymmet ska få bo i källaren tills vi gör om ena delen av garaget (och innan källaren blir TV-rum).

Tur var det förresten att calbe crossen inte fick följa med oss hem för så här såg bilen ut efter vårt fjärde och sista stopp. Jag har tänkt att jag ska plantera vitlök i höst och efter att ha skjutit på det lite för länge så tog vi tag i det nu. Det krävdes hot om snö för att det skulle ske…

Klockan var nog närmre 7 när vi kom hem och jag var så slut att det bara blev mat och sova för min del.

Söndag

Jag vaknade av mig själv klockan 5 (?!) och 20 minuter senare vaknade Jonas (?!?!?!?!*) Vi gick visserligen över till vintertid inatt, men jag kände att det här väl ändå var lite overkill?

Jag lyckades däremot gå genom hela huset utan att reflektera över hur det såg ut ute och blev otroligt förvånad när Jonas undrade om(hur) jag hade missat all snö. Japp. Snö. (Jag skulle ju plantera vitlöken idag!!)

*Jonas är den mest morgontrötta personen jag känner och det är ofta ett helt projekt att få honom att vakna..

Utanför fönstret kl 05.30. Välkommen till Narnia….

Det var bara att ge sig iväg till Göteborg, igen, för att hämta vinterdäcken till Jonas arbetsbil, för det hade inte funnits en chans att han skulle ta sig in till stan på måndag morgon om det fortfarande skulle se ut så. Tack och lov blev det snabbt mindre snö och inne i Göteborg verkade det inte ha kommit något alls. Inte så mycket trafikkaos med andra ord.

Vi passade även på att åka och titta på ett kattpensionat. Det blev en spontan Stockholms-/Jämtlandsresa inbokad nu i början på november och då var det ju det där med kattvakt. Jag önskar jag kände någon som gärna ville bo här en vecka och mysa med henne, men det gör jag tyvärr inte.. Hon är ju så social så att enbart låta någon komma hit och mata henne ett par gånger per dag och rensa kattlådan skulle verkligen inte kännas bra. Då blir det det näst bästa. Även om det känns lite som att sätta henne i fängelse i en vecka… Det kändes i alla fall mycket bättre efter besöket, så förhoppningsvis så går det bra.

Jag har inte gett upp lökarna än, trots allt..

Så vi satte igång och byggde en odlingslåda. Jonas hade sett en variant med någon slags nät/väv mellan som han tyckte såg lite mer intressant ut än dom vanliga pallkragarna, så det körde vi på. Det ska tydligen hålla sniglarna borta, men om det fungerar vet jag inte. Jag kan däremot tänka mig att det är mindre risk att dränka löken, som är rätt känslig för vatten. Man får nog hålla lite extra koll så att jorden inte torkar för snabbt i sommar bara.

Det ska tydligen bli mildare igen nu till veckan, så jorden och lökarna får nog vänta lite. Vad tror du? Blir det någon vitlök för oss nästa år? 😂

Mvh,
Expert på att skjuta upp saker

 

 

 

Livsstil

När det blir lite krångligare än man tänkt..

Om du läste mitt senaste inlägg så förstår du kanske vad jag gjort. Jag tog mig ut på den där promenaden och efter många om och men så hittade vi sjön. Ja, jag gick inte själv utan tog med mig Jonas, och tur var väl det..

Målet var alltså att ta sig till sjön där uppe, eller, det är nog faktiskt en tjärn om man ska vara noga. Vi hade inte sett någon stig så planen var helt enkelt att ”Vi följer ledningarna, där är det ju röjt och inte så svårt att ta sig fram” 400 meter fågelvägen. Det är ju ingenting.

Vi började med att missa där vi tänkt sväga av vägen och fick gå tillbaka en bit. Sedan var det bara att klampa rakt ut i vildmarken. Jag vill ju kanke inte påstå att jag var klädd för något direkt skogsäventyr, men så tänkte jag mig att det skulle bli en ganska enkel promenad. Vi klättrade upp för en stenig kulle och det dröjde inte många steg innan vi fick hoppa mellan grästovor och jag började fundera över vad jag gett mig in på.

Tre steg senare såg vi färska älgspår..

Jag tror inte riktigt det framgår på bilden, men vi kom fram till ett stup. Vända om eller fortsätta?

Vi såg fler färska älgspår, men vid det här laget borde vi ha skrämt iväg alla levande djur inom en bra bits avstånd.

Klart vi fortsatte. Vi kom (efter att jag trott jag skulle slå ihjäl mig tre gånger) ner till någon sorts sumpmark. Jonas försökte hitta en torr väg över, men det slutade med att han fick bära mig till andra sidan… Jag känner spontant att vi borde ha filmat det här..

En sista liten bergsklättring, den här gången uppåt, och vi skulle inte vara långt ifrån målet.

Gissa vad vi hittade? En stig! Och vatten! Ingen dålig belöning efter den vandringen.. Dom där 400 meterna tog säkert en timme att ta sig igenom..

Den där stenen har potential att bli min nya favoritplats.

Tänk att gå ut hit en tidig morgon, innan dimman har hunnit lätta.

Vi hittade som sagt en stig och efter 10 minuters promenad genom den här skogen var vi nere vid vägen igen…. Inte många meter från där vi var när vi gick för långt tidigare..Om jag var lite orolig över att jag skulle bli besviken så känner jag mig lugnare nu. Jag ”känner” inte min skog än, men första intrycket är positivt. Den känns välkomnande, mjuk och liksom..levande.

Livsstil

Att hitta nya guldkorn i skogen

Godmorgon! Det här vaknade jag till i morse. Eller ja, jag satt vid datorn och råkade slänga ett öga ut genom fönstret. Det är lite galet ändå, vad naturen kan åstadkomma.

Nu har den brinnande himlen blivit klarblå och jag ”borde passa på” att ta mig ut i solen en stund nu på dagen. Apropå det. Jag läste Elins inlägg ”Att hitta nya, själsliga platser” för ett tag sedan och har funderat en del kring det sedan dess. Min första tanke var att ”Nja, jag gillar ju att ta mig ut och vandra och upptäcka nya platser.” På semestern är det till exempel något som ofta hamnar högst upp på listan. Men så funderade jag ett varv till.  På semestern, ja.

Hur många gånger har jag varit ute och upptäckt omgivningen sedan vi flyttade hit? (svar: exakt två stycken korta promenader har det blivit) Varför har jag så himla svårt att ens ta mig utanför dörren när jag har precis allt jag kan önska precis runt knuten? Varför saknar jag stigarna och utsikten jag hade i Göteborg? (Det var ju inte ens en riktig skog..)

Då slog det mig att det är ju precis så! Jag vill ha ”mina” ställen. Dit stegen bara knatar automatiskt och jag kan varva ner på riktigt. Platser jag vet vad jag kan förvänta mig av. Men varför ha jag inte bara tagit mig ut då? Jag vet faktiskt inte. Kanske har jag varit rädd för att bli besviken?

Så idag ska jag ta mig i kragen och faktiskt ta en skogspromenad. Jag vet till exempel att det ska ligga en sjö inte så långt härifrån…

Ps. Det kan hända att jag även varit lite rädd för att gå ut själv pga alla älgar jag sett här..

 

 

Leva hållbart Livsstil

När man har världens bästa syster

När jag vaknade i morse så såg jag att jag hade ett missat samtal från min ena syster. Hon hade även skickat ett meddelande.

Gissa om jag blev förvånad. Nyvaken funderade jag över hur ett paket till mig kunde hamna helt på andra sidan Sverige, hos henne. Och jag har ju inte ens beställt något.

Så visade det sig att hon hade läst mitt inlägg med min önskelista på saker till ett lite mer hållbart hem och helt enkelt fått för sig att köpa en present till mig. Helt apropå ingenting. Vad har jag gjort för att förtjäna det?

Nej, jag har helt enkelt världens bästa syster❤️

Leva hållbart

Klimatklubben – pepp, inspiration och information för en hållbarare livsstil

Idag måste jag bara få tipsa om en sak! klimatklubben

För en dryg vecka sedan lanserades Klimatklubben på Instagram och efter det även en Facebookgrupp med samma namn. Det är Maria Soxbo/Husligheter (IG / Blogg), Emma Sundh (IG / Blogg) och Johanna Nilsson/Slow fashion (IG / Blogg) som ligger bakom initiativet. Ett initiativ som jag tycker är helt fantastiskt! Jag hade faktiskt turen att få lyssna på Johanna på Winter workation i Åre tidigare i år och det var verkligen så otroligt inspirerande.

När jag skriver det här inlägget har gruppen 1 594 medlemmar och Instagramkontot hela 7 528 följare! Ett kvitto på att det här verkligen behövs.

En sak jag verkligen gillar med de båda kontona är hur öppna och positiva dom känns. Det spelar ingen roll om du är klimat-veteran eller funderar över hur du ska göra dina första förändringar. Du kan ha varit vegan i 10 år, bojkottar flyg och plastbantat hela hemmet eller så kom du på nu att du vill börja förändra saker. Folk frågar, tipsar och diskuterar både stort och smått. Stämningen är inte alls dömande och jag hoppas det håller i sig.

Hur som helst så tycker jag verkligen du borde kika in där! Kanske kan Instagramkontot bli en liten extra motivationspuff i ditt flöde eller så kanske du vill hoppa in i Facebookgruppen och diskutera lite djupare?

Följ klimatklubben:
Instagram
Facebookgruppen

Livsstil

En mindre katastrof och läsarundersökning

Totalt kaos

Det var vad min dag började med. Kan du se vad som inte stämmer på bilden här ovanför? (Jag bjuder förresten på en liten sneak peak av vår halvfärdiga anslagstavla.)

Jag släppte in katten idag, precis som vanligt, men missade en liten detalj. Den stackars fågeln hon kom bärandes på. Självklart levde den och hennes plan var tydligen att släppa lös den här inne och leka järnet. Fågeln flög runt i ren panik och katten for nöjt efter. Själv fick jag springa efter och rädda blomkrukor samtidigt som jag försökte undvika en fågelkrock. Jäklar vad läskiga dom är ändå, dom där små…

Våra fönster går ju inte att öppna så jag fick förlita mig på altandörrarna. Efter säkert en timme (varav fågeln legat gömd inne i vår hoprullade heltäckningsmatta en stor del av tiden) lyckades den till slut hitta dörren och friheten. Stackarn. Jag hoppas verkligen att den inte blev skadad.

Som tack för att jag frigav hennes leksak så kom katten in ett par timmar senare och spydde på mattan.

Undersökning

Annars då? Jag knåpade ihop en liten läsarundersökning idag som jag skulle bli otroligt glad om du ville svara på. Jag förväntar mig inga långa romaner som svar, men det skulle vara så värdefullt att få veta lite mer om er och vad ni tycker.

Delta i min undersökning här

Själv då? Hur har din tisdag varit?

Livsstil

Både jag och klimatet kraschar?

Hej där.

För något år sedan skrev jag mycket om hur jag mådde, frustrationen över bristen på energi och att ingen förstod vad som var fel. Sedan dess har jag lärt mig hushålla med energin lite bättre, men framförallt så har jag tagit det väldigt lugnt den här sommaren och min kropp har njutit av värmen. (Blandade känslor till vädret som varit – min kropp älskar det, min hjärna är så klart orolig för jorden)
Sedan vi flyttade har jag faktiskt mått rätt bra. Jonas har skött det mest grovjobbet och jag har gradvis känt att jag mått bättre och bättre.

Hurra jag är frisk!

Trodde jag. Så jag har hjälpt till att renovera. Burit, spacklat och härjat på. Och sedan kraschade jag helt. Total utmattning, illamående och allmän sjukkänsla. Den där frustrerande tröttheten som gör att jag knappt orkar sitta upp och att det t.o.m är jobbig att ligga ner. Den senaste veckan har majoriteten av tiden med andra ord gått till att vila. Nu känns det helt okej igen. Trött, absolut, men hanterbart. Tack och lov! Men jag har lärt mig en läxa. Framförallt fysiska saker ska jag ta det väldigt lugnt med och jag måste trappa ner tempot igen.

Sommar i oktober

Så nu sitter jag här, i solen och försöker varva ner. Blanda ut några få måsten med mycket återhämtning. Det är mitten av oktober, nästan 20 grader i skuggan och solen värmer. Jag har två dörrar öppna, ingen värme på inomhus och det är varmt. Det fläktar t.o.m lite skönt. Det skrämmer mig lite. Nog för att brittsommar inte är något nytt, men brukar det vara så här?

Leva hållbart

På min önskelista – ett hållbarare hem

– Inlägget innehåller affiliatelänkar från Jordklok-

Det finns mycket man kan göra för att vara lite snällare mot miljön. Ett bra ställe att börja på är att fundera över vad man själv använder mycket av. Jag använder till exempel en hel del sugrör så för mig vore det ju vettigt att byta ut plastsugrören mot något mer hållbart. Detsamma gäller värmeljusen jag ofta tänder. 100% stearin är mycket snällare än paraffin. Sambon skulle kunna byta ut dom traditionella kaffefiltren till återanvändbara sådana.

Kök, städ och tvätt är områden där det verkligen finns förbättringspotential hos oss. Kemikalier och plast kan ju lätt bytas ut mot skonsammare och miljövänligare alternativ.

Jag är så fascinerad över alla återanvändningsbara saker som finns idag. Kaffefilter, disktrasor och t.o.m hushållspapper?!
En nätpåse är enkel att ta med till affären när man köper frukt eller rotfrukter istället för att ta nya plastpåsar varje gång.
Visste du förresten att återanvänt aluminium bara kräver 5% av energiåtgången och miljöpåverkan jämfört med nytillverkad aluminium?

Jag tänker att man inte behöver göra sådana extrema förändringar i sitt liv för att göra nytta, utan små steg är också jättebra. Vad skulle du kunna byta ut hemma hos dig?
Livsstil

Söndag 7e Oktober

Den här helgen har verkligen varit intensiv. Vi började med att låna bil och släp, som vill fyllde upp maximalt och körde till återvinningscentralen. 7 vändor(!) Vi har 24 gratisbesök per år så där rök en stor del av dessa haha, men förhoppningsvis behöver vi inte dit på ett tag nu.

Efter det åkte vi och köpte gips till vardagsrummet. Vi har även rivit upp och kikat under mattan. Jag var ju lite orolig för att det skulle ha blivit vattenskadat vid dörrarna. Den ena har klarat sig, men vid den andra har träet svällt och det är en stor fläck som inte ser bra ut. Där kommer vi få riva upp och byta ut ett par skivor. Vi måste bara se till att vi vet exakt varifrån det kommer och se till att åtgärda det innan vi lägger något nytt bara, så vi inte står med ett nytt vattenskadat golv igen sedan. Jag vill ju stänga igen den dörren och sätta dit ett fönster istället, och jag tror inte Jonas blir särskilt svårövertalad nu.
Annars har vi alltså sågat gips, skruvat och spacklat en himla massa. Kanske hinner vi slipa ikväll och spackla en gång till, så målar vi imorgon.

På onsdag kommer dom nämligen och sätter in element där inne. Vi funderade ju på golvvärme överallt, men kom fram till att det inte fungerar i vardagsrummet så det kändes som att det var lika bra att ta hit dom för att fixa det direkt.

Trots att det bara är gips än så länge så ser det redan bättre ut 🙂 Nu ska jag bara propsa på att vi målar taket när vi ändå är på g.

 

Livsstil

Det här med minnen – hur tidigt kan man egentligen minnas?

Jag tänkte på det här med minnen idag. Jag vet inte varför, men det ämnet brukar dyka upp med jämna mellanrum. Jag är visserligen en rätt tänkande människa. Herregud så drygt det lät, det jag menar är att jag alltid har haft en tendens att fastna i mina tankar och fundera mycket över det som hänt. En sådan som lever i dåtiden och spelar upp minnen på repeat emellanåt.
Anledningen till att jag började fundera över det precis just nu var för att jag snubblade över en artikel där dom påstod att man inte kan minnas något innan 3-5 års ålder. Tydligen så är det vanligt att inte minnas något alls innan man är betydligt äldre än så.

Mitt första minne?

Mitt, vad jag antar är, första minne består av en bild och framförallt en känsla. Jag kände en så stark lyckokänsla att jag inte riktigt kan beskriva den. Tänk dig den där lugna lyckan där du är helt tillfreds, kombinerat med att du umgås med din bästa kompis och ni skrattar så ni gråter samtidigt som du får den där adrenalinklicks-lyckan när du gör något riktigt roligt som är lite mer extremt. Typ åker bergochdalbana, om du gillar sådant. Jag minns pirret i magen.
Jag är inomhus, men det var inget jag reflekterade över då. Jag kan inte minnas några tankar, ljud eller dofter. Däremot minns jag hur det såg ut, lite som en väldigt blurrad bild. Det kom in mycket ljus från vänster och rakt fram åt vänster var det väldigt grönt. Jag såg allt ur ett grodperspektiv. Hela bilden rörde sig, eller skakade.

Det här är ett minne som ploppat upp många gånger, från att jag var ganska liten. Jag berättade till slut om det för mamma och hon förstod direkt vad jag pratade om. Köket hemma hos mormor. Jag brukade nämligen sitta i en hoppgunga i dörröppningen där man ser rummet just på det sättet. Det stora gröna var deras kyl och frys, som dom senare flyttade eller bytte ut. Enligt mamma så gillade jag verkligen den där hoppgungan och jag tvivlar ju inte på att det stämmer hehe. Jag använde den tills jag var ungefär 8 månader så jag gissar att jag är just så gammal i mitt minne.

Jag har även otroligt många minnen från min morfar, vilket jag är väldigt tacksam för eftersom han gick bort innan jag skulle fylla tre. Jag minns när vi var ute och gick i skogen bakom huset, när jag satt i hans knä och åt majskolv och jag minns när jag fick boken ”Bland tomtar och troll” när jag var strax över 2. Dom flesta av mina tidiga minnen är från mormor och morfars hus och det skulle nog bli en hel bok om jag rabblade upp allt.

Minne och språk

Men så ska man ju inte kunna minnas sådant. Jag läste någonstans att sådana minnen är ”påhittade” minnen, något som jag däremot inte tror stämmer. Jag har berättat om många av mina minnen för mamma och mormor och fått dom bekräftade. Det är inte heller så att dom berättat dessa för mig först och så har jag skapat minnen utifrån deras berättelser.

Jag googlade lite och hittade den här texten i en artikel på SvD:
”Forskarna tror att det har att göra med att minnen som vi fått innan vi har ett språk blir svårare att komma åt när vi väl har förvärvat ett språk. Att barnet börjar lära sig språk vid 1,5–2 års ålder skulle alltså samtidigt innebära en successiv förlust av de minnen som lagrats tidigt.”  Man behöver betala för att läsa den så jag har inte läst mer än just detta.

Själv var jag nog rätt tidig med att prata, kanske kan det ha något med saken att göra? Jag sa mina första ord innan jag var ett och vid 2 år pratade jag på för fullt. Det ska jag nog förresten mycket tacka min morfar för, han pratade otroligt mycket med mig och vi gick till exempel ofta i skogen där han gick runt och pekade och berättade vad allt hette.

Ord eller bilder?

Tänker du i ord eller bilder? Eller en kombination? Själv är det en kombination av båda, men det är nog framförallt i bilder. Mitt bildminne är dessutom mycket bättre än mitt ordminne. En person jag känner som framförallt tänker i ord har knappt några minnen alls från när han var liten. För mig känns det sambandet ganska logiskt. Ord är svåra att minnas, och framförallt omöjligt innan du lärt dig prata. Men det kan ju så klart bara vara en slump.

Jag tycker som sagt att det här är så intressant att fundera kring. När är dina tidigaste minnen från? Tycker du att det hänger ihop med när du började prata och hur du tänker? Kommentera gärna, det skulle vara så intressant att läsa 🙂
Listor

En höstlista på kanelbullens dag

– Inlägget innehåller affiliatelänkar –

Det var länge sedan vi hade en lista här på bloggen. Jag hittade den här höstiga varianten inne på Isabels blogg och kände att det kanske var läge att fundera lite över hösten även här. En stor kopp te, ett par kanelbullar dagen till ära, en brasa som sprakar i bakgrunden … höstigare än så blir det kanske inte, så..tja..då kör vi.

Hur känner du inför hösten 2018?

Jag känner mig otroligt icke-redo och jag är helt ur fas årstidsmässigt. Vi flyttade ju in här i slutet av sommaren och jag vill göra så mycket med trädgården! Skaffa ett växthus, göra mysigt med utemöbler, sätta upp en hängmatta. Kunna göra allt det där som jag saknat i lägenhet, som att kliva rakt ut genom dörren, ta med mig datorn och helt enkelt spendera hela dagen utomhus. Utan grannar som stör. Det tar ju emot lite nu, utan utemöbler och med 5 plusgrader, regn och blåst haha.

Nu har vi däremot så mycket kul att göra med huset, så det ska nog gå bra ändå. Den här hösten kommer det bli mycket fix med huset och det känns ju jäkligt spännande.

Vad är din planer?

Renovera, rensa flyttkartonger, inreda och bo in mig. Mysa framför brasan och planera för allt roligt vi ska göra framöver. Om allt går som planerat så har jag också en liten rolig grej inplanerad som är såå långt utanför min comfort zone att jag för några år sedan aldrig trodde jag skulle göra något liknande.

Vad är ditt favorit-te?

Jag är rätt tråkig när det kommer till te, jag har inte experimenterat och testat så mycket olika sorter helt enkelt. Det som går åt mest här är Forest fruit och Svartvinbär från Lipton. Svart och fruktigt, men inte för sött, det går hem hos mig.

Snyggaste höstaccessoaren?

Jag älskar lager på lager, så mysiga mössor och stora halsdukar går hem hos mig. Och så klarar man kanske inte hösten utan ett paraply? Okej, skor och poncho kanske inte räknas till accessoarer men dom fick hänga med som bonus.
Japp, jag är en grå person.

Vad är värst, kylan eller mörkret?

Åh. Pest eller kolera. Min värk blir mycket värre av kylan men jag blir samtidigt så trött av mörkret. Kombinationen är ju helt klart värst.

Top 3 godast höstmat?

En ganska stark chiligryta som fått stå och gotta till sig i många, många timmar, soppor och… ja..vad äter jag egentligen? Grillade rotfrukter. Allt som är varmt. Jag vill gärna ha ett enormt matbord, duka upp en massa skålar, fat och godsaker. Tända ljus. Och så samla familj och vänner och sitta och i timmar och äta och ha det trevligt.

En utflykt du vill göra i höst?

Jag har så dålig koll på området här så det skulle jag absolut vilja upptäcka mer av. Det finns också ett ganska stort vattenfall inte långt härifrån som jag hade velat kika förbi.

En bok du vill läsa i höst?

”4 timmars arbetsvecka: konsten att leva mer & jobba mindre” av Timothy Ferriss. Folk har pratat om den länge nu och när Malin (One spoon happiness) skrev om den igår så kände jag att jag verkligen borde ta och göra det snart.

Någonting du ser fram emot extra mycket just nu?

Att våra vardagsrumsmöbler ska komma! Det känns som att vi har väntat för evigt, men någon gång nu i slutet av oktober ska dom äntligen dyka upp. Det blir lite roligare att bjuda hem folk när vi slipper trängas vid vårt lilla matbord. (Som jag för övrigt också ser fram emot att byta ut, men det blir en senare fråga)

Och så ser jag så klart fram emot att åka upp och hälsa på alla hemma i Jämtland. Det är inte planerat när det blir än, men det börjar verkligen bli dags att åka upp nu!

Hur ser din höst ut? Har du något kul planerat?
Huset

”Vad har du gjort med huset idag?”

Har man hus finns det alltid något att göra. Antingen självvalt eller sådant som dyker upp längs vägen. Vi har ju en oändligt lång lista känns det som, och igår fylldes den på ytterligare.

Altandörrarna i vardagsrummet var alldeles blöta, speciellt nere vid tröskeln. Av någon anledning bildas det en väldans massa kondens och man kan se lite spår av fuktskada vid ena tröskeln. Tjoho vad kul! Så idag har vi bytt list på den ena dörren, så får vi se om det blir någon skillnad. Den ena dörren har vi tänkt bygga igen, men den andra behöver kanske bytas ut. Jag ser fram emot när allt det där roliga med renovering kommer..kök, badrum, inredning… Än är det en bit kvar.

Idag lånade vi en stege av grannen så nu har Jonas varit uppe på vinden och kikat. Vi trodde ju vi skulle få lite klarhet i vilka väggar som är bärande men vi är nog ännu mer förvirrade nu än innan. Jag vill ju veta hur vi kan göra! Det underlättar ju inte att huset är utbyggt i flera etapper. Jag skulle antagligen behöva prata med en konstruktör men det verkar vara helt omöjligt att få tag på häromkring. (Känner du en konstruktör i Västra Götaland så skicka hen hitåt!)

Annars har vi haft en riktigt skön dag här. Solen har lyst och det har varit varmt. 30 grader i solen enligt termometern. Katten har flyttar runt i huset allteftersom solen rört på sig. Jag satte mig ute på altanen ett tag och somnade nästan, med katten smygandes runt fötterna. Hon har förresten börjat få vara ute lite nu. Gissa om hon är glad! Än så länge håller hon sig tack och lov väldigt nära och är bara ute kortare stunder åt gången.

Nä, nu ska det fortsättas här hemma, J behöver hjälp med något som ska borras…..