Therese Wiksten
Monthly Archives:

januari 2018

Jag har som mål att leva mer hållbart…

..och så tar jag flyget hem till Jämtland..

Hej! Den här veckan försvann alldeles för snabbt. Jag hade tänkt hinna med en hel del men det sa bara svosch så var den över.

Jag har varit så himla glad över att jag mått rätt bra i januari. I måndags kände jag däremot av lite halsont och både tisdag och onsdag var jag obeskrivligt trött . Sådär så det inte går att hålla sig vaken en hel dag. Så himla typiskt.

I torsdags skulle jag packa, men lyckades (som vanligt) skjuta upp det alldeles för länge. Jag älskar att resa men hatar att packa… När klockan var runt 23 insåg jag att jag inte fick plats med dator, kamera och allt sådant i det tilltänkta handbagaget och Jonas hittade inte nyckeln till vinden. Vi hittade till slut en ryggsäck men det var lite svettigt där ett tag.

07:00 på fredag morgon satt jag på bussen ut till Landvetter, med nästan allt packat. Jag hoppas jag inte hade tänkt träna för några skor har jag tydligen inte packat med mig. Tandborste och deo låg också kvar hemma men det är ju lite lättare åtgärdat. Förhoppningsvis har jag inte glömt något viktigt.

Egentligen hade jag inte tänkt flyga upp, utan letade först tåg- och bussbiljetter. Tyvärr gör dom ju det inte lätt för en att resa miljömedvetet. Det var helt omöjligt att hitta resor utan en himla massa byten och som inte tog 12-24 timmar. Ju billigare biljetter desto fler byten och timmar. Inget var dock billigare än flyget..
Jag är lite flygrädd och sätter mig inte gärna på flyget om jag slipper. Speciellt inte i ett sådant där pytte-plan som ser ut att kunna blåsa bort om det kommer en vindpust..
För mig som inte mår helt bra så gör däremot dom där extra timmarna så otroligt mycket. Nu klev jag som sagt på bussen ut till Landvetter klockan 7 och halv 10 hade jag fått ut min väska och stod och väntade på att bli upphämtad.

Det är svårt att göra rätt och det dåliga samvetet knackar så klart på.

Nu har jag haft två dagar där jag kunnat vila upp mig efter resan, umgåtts med min familj och bara haft det allmänt gött. Imorgon bär det av till Åre och Winter Workation med Inos. Jag känner mig inte direkt uppvilad och fit for fight men jag är ändå så sjukt taggad!

 

Att våga måla – mina 5 tips

Jag fick några kommentarer på mitt förra inlägg som jag gått och funderat en hel del över. Inte riktigt vetat vad jag ska svara.

Spontant vill jag svara att “Kör bara! Strunta i alla negativa tankar och låt det bli som det blir!” Men jag vet ju att det inte fungerar så. Det är ju inte bara att köra när hjärnan säger stopp. Men jag önskar så att fler vågade testa! Det verkar vara jättevanligt när det kommer just till målande. Många säger att dom skulle vilja prova men tvekar för “tänk om jag suger?” Jag önskar jag hade svaret på hur man vågar. För det ÄR himla härligt att sätta sig och se hur allt växer fram på papperet, eller duken i det här fallet.

Jag har aldrig målat med akryl innan, förutom blocket jag målade för ett par dagar sedan. Idag när jag plockade fram allt så var det alltså första gången jag satt framför en tom canvas. Jag hade ingen aning om vad det skulle bli av det hela och jag hade absolut ingen aning om huruvida det skulle bli bra eller inte.
Jag har kanske ett mentalt försprång eftersom jag målade väldigt mycket när jag var liten, fast i akvarell. Jag vet att allt inte blir bra, speciellt inte om man haft ett uppehåll, men jag minns också hur kul det var att testa och experimentera mig fram. Resultatet var inte alltid det viktigaste.

Den berömda prestationsångesten

Ja, jag är ju verkligen inte förskonad från den. Det hade ju varit skönt att inte alltid ha den där tanken om att det ska bli fint också guppande där i bakhuvudet. Men det är ju klart man vill att det ska bli fint. Och så får jag höra att “Men du har ju konstnärer i släkten – du har det i blodet, klart du kommer vara bra på det!” (för så fungerar det ju..)
Jag var bra på att måla när jag var liten och fick alltid mycket uppmuntran så jag borde ju vara bra nu med. Fast det borde jag ju inte. Det är en rätt duktig tankevurpa det där. Det blir ganska dumt att jämföra “bra på att måla i grundskolan” med “bra på att måla som vuxen”. Målar jag som jag målade när jag var 11 så vet jag inte om jag skulle räkna mig som duktig på att måla och varför skulle jag ha blivit bättre av att inte måla på 10-15 år? Dessutom i en stil jag aldrig testat. Jag har ganska lätt att sätta höga krav på mig själv så jag får hitta på taktiker för att komma runt det.

Hur gör jag för att släppa kraven?

  1. Jag målar när jag är ensam. Jag slipper känna mig iakttagen och bedömd. Jag behöver inte försvara mig eller leva upp till någon annans (förmodade) förväntningar.
  2. Akryl. Jag valde att testa akryl istället för akvarell som jag ändå är bekant med. Akryl är nämligen mycket “snällare” på det sättet att man kan göra fel och göra om. Blir det fel när man målar akvarell så är det bara att slänga och börja om, men med akryl så kan man bygga på med lager på lager. Även ljusa färger ovanpå mörka. I värsta fall så kan man alltså måla över hela tavlan och börja om. Det blir inte lika mycket “nu gäller det!” när man sätter penseln mot duken.
  3. Jag målar inte en tavla. När jag läste på om akryl och tips för nybörjare så läste jag att pensel, färger och en duk var det man behövde, resten var överkurs och något man kunde testa när man började bli mer bekväm. Jag gjorde tvärt om. Jag har köpt olika penslar, svamp, palettknivar, gjort structure paste och har sand som går att blanda med färgen*. När jag sätter mig framför duken för första gången så ska jag inte måla en tavla, jag ska testa alla mina saker. Hur blir det om jag målar med kniven jämfört med svampen? Hur blir det med dom olika penslarna? Hur blandar man färgerna? Fokus är alltså rätt långt borta från att göra en fin tavla, här ska lekas!
  4. Jag tränar. Jag tar med mig tänket från idrotten. Man behöver repetera något många gånger innan man blir riktigt bra på det. Samma sak gäller här, det skulle ju vara ganska sensationellt om den första tavlan jag gör är helt fantastisk. Klart det finns naturbegåvningar men jag är inte en av dessa. Ingen förväntar sig heller det. Istället testar jag mig fram, funderar över vad det är som gör att vissa saker blir bra och andra helt värdelösa och vad jag kan göra annorlunda. Träning = kontrollerat misslyckande, kan man säga.
  5. Abstrakt. Jag målar inte av saker. Ska jag måla en stuga, ett porträtt eller skål med frukt så kommer det bli väldigt uppenbart om det inte är likt. Jag vill inte jämföra mig med något, varken saker eller konstnärer. Jag försöker alltså måla på känsla och lägger hellre fokus på hur färgerna beter sig. Jobbar med kontraster, toningar och sådant innan jag ska göra det i ett specifikt motiv. Eller så håller jag mig till abstrakta målningar, det kanske faktiskt visar sig vara min grej.

* Det finns så mycket kul att köpa, structure paste och liknande som man kan bygga på höjden och skulptera med, färger utblandade med sand och annat som gör att det får olika strukturer.

Om du känner att du vill måla men är rädd för att vara dålig så kanske du kan “lura” hjärnan och på så sätt komma runt problemet? Och egentligen, vad är det värsta som kan hända om tavlan blir ful?

Söndag vecka 3

Fyra saker jag har tänkt på den här veckan.

En utsikt så fin att det nästan gör ont.

En bekant på FB länkade ett hus på hemnet och nu kan jag inte riktigt släppa det. Jag önskar vi hade 2,5 miljon att lägga på ett en villa ute på vischan i Jämtland. Men det har vi inte riktigt. Det hade blivit ett rejält fritidshus… Bara utsikten hade varit värt dom pengarna. Förvånande nog är mannen inte pepp på att sälja lägenheten och flytta från stan haha.

Jag vill åka utomlands

Nu har min man kickat igång min reslust igen. För ett tag sedan var han inne på att vi måste åka tillbaka till USA snart, men när jag började kika på det så tyckte han att det ju inte alls skulle gå inom en snar framtid. Så jag släppte det. Nu pratar han om att det vore så himla skönt att åka utomlands några veckor medan han pluggar på distans. Och ja, det hade ju varit hur härligt som helst. Jag vet inte om jag ska våga börja kika på det eller om han tänker ångra sig igen. Jag tänker att om man väljer rätt resmål så behöver det inte bli mycket dyrare än att stanna hemma. Speciellt om man hyr ut lägenheten under tiden. Drömresmålet just nu är dock Reunion och där är priserna liknande här så där får jag nog fortsätta drömma.

Inspirationssvacka

Sedan min kamera valde att börja krångla så har jag känt mig så sjukt omotiverad att fota. Det är ju inte riktigt lika kul när jag måste ha optimalt ljus för att det inte ska se ut som flera år gamla mobilbilder. Problemet blir ju lite att jag inte kan publicera inlägg utan bilder. Så här sitter jag med flera inlägg som bara ligger och väntar för att jag inte lyckas ta några bilder. Otroligt onödigt egentligen men så himla svårt när motivationen saknas.

Hur går det egentligen  med maten efter vi såg “köttets lustar”?

Vi har ätit mycket mindre rött kött. Det har blivit en hel del kyckling och vi har ätit fisk, som vi annars i princip aldrig äter, flera gånger. Det är ju kanske bättre än inget, men någon vegetarisk mat har det tyvärr inte blivit. Än.
Jag funderade lite på om vi skulle köra en vegetarisk månad och det får nog faktiskt bli så. Gör man ett projekt av det så blir det lite enklare. Så i mars blir det en hel månad med enbart vegetariskt. Då hinner jag planera och samla på mig recept tills dess. Den största boven i dramat är nämligen fantasin. “Vad ska vi äta idag?” Det fungerar inte att försöka komma på något nytt när sambon står i dörren & trampar och vill komma iväg till affären.

>> Så. Sitter du på något gott, gärna enkelt, vegetariskt recept? Dela gärna med dig i en kommentar här under! Jag har 31 dagar att fylla..

När man glömmer tid och rum

Idag plockade jag äntligen fram färgerna för första gången. Jag har tidigare bara målat akvarell så det var så sjukt spännande att få se hur akrylen betedde sig.

Den riktiga målarduken får däremot vänta lite till. Jag fick nämligen en idé igår så dagens kladdande blev lite av ett experiment.

På Inos AW i december fick vi bland annat med oss ett litet bock. Himla trevligt, prickigt litet block. Tyvärr så var kanske inte omslaget lika trevligt som innehållet..Så idag åkte det av och fick sig en litet uppiffning. Eller ja, den fick sig en liten make over i alla fall. Om det blir till det bättre eller sämre återstår att se haha. Den är inte klar än och just nu ligger den på torkning och inväntar nästa lager.

Men herregud så kul det var! Jag lattjade mest runt och kände på skillnaden mellan pensel, svamp och palettkniv. Testade att blanda färger. Ungefär så. Det får bli lite som det blir är inställningen här. Jag kastade mig in i det här helt utan plan, men det är lite spännande. Slutresultatet kanske inte ens kommer vara i närheten av hur den ser ut här ovan.

Hur det än blir så slipper jag åtminstone ha en kvinna som stirrar på mig från bordet.

Imorgon kanske jag däremot ska ställa en klocka så jag inte missar sådana där saker om att äta. Då kanske jag hinner gå till ICA och handla innan dom stänger också. Det är inte bra när det är för kul haha.

 

Därför ska du inte ta emot produkter som betalning

Ett företag eller en PR-byrå hör av sig. “Vi har sett dig, vi gillar det du gör. Vill du få den här produkten hemskickad mot att du skriver om den på bloggen/Instagram?” Har du samlat på dig några följare så är det inte alls omöjligt att du varit med om att liknande förfrågningar har dykt upp i inkorgen. Visst kan det kännas både smickrande och frestande, men är det verkligen en bra idé? #pengarinteprylar

Betala för att jobba

Vet du om att du måste betala skatt på värdet av det dom skickar? Gör du inte det så begår du skattebrott. Vi kan säga att du fått hem produkterna på bilden ovan. Efter lite googlande så kan man hitta att dom går att köpa i ett set för 899 kr. I min kommun så skulle det innebära att jag skulle behöva plocka upp min plånbok och betala 293 kr. Jag skulle med andra ord gå nästan 300 kr back på att göra det jobbet!

“Fast om jag gillar produkten så är det väl en bra deal?

Nej. Enligt Influencers of Sweden, Sveriges intresseorganisation för influencers, är riktlinjen att man aldrig bör ta mindre än 2000 kr för ett samarbete. Även efter skatt så har du i det här fallet råd att både köpa produkterna själv och ha pengar över till annat.

Tänk dig att du blir erbjuden ett jobb i en klädbutik. Hur skulle du reagera om dom frågade dig om det var okej med kläder som lön? Det är ju så absurt att det inte ens går att ta frågan seriöst. Det skulle helt enkelt aldrig hända. Ändå händer det hela tiden när det kommer till sociala medier.
Hur fina kläderna än är så betalar dom inga räkningar. Skulle du ens ha köpt just dom, från den butiken, om du fått välja själv?

“Men jag jobbar ju inte med min blogg, det är ju bara en kul grej”

Visst kan det kännas harmlöst att ta emot lite saker när man inte har det som sitt yrke. Det man måste komma ihåg är att även om man själv inte jobbar med det så finns det många andra som gör det. Det skulle ju bli jättesvårt att få en vettig lön på ICA om folk började arbeta för dom mot matprodukter “för att det är smidigt att dra ner matkostnaderna lite”. Varför skulle dom betala någon om personen som sitter i kassan just nu glatt tar emot en påse frukt och lite bröd?

Du arbetar inte med bloggen, men du skulle kunna!

Varför betala, eller bryta mot lagen, för att göra ett jobb när du faktiskt skulle kunna få betalt? Det finns få branscher där jag sett så många som har så svårt att ta betalt för jobbet dom gör. Det är en ny bransch och många vet så klart inte om att det går att få betalt, det förstår jag. Men även efter dom fått reda på att dom skulle kunna ta mycket mer betalt, eller betalt över huvud taget, så finns det någon sorts motvilja hos många. Eller kanske snarare osäkerhet? Något är det i alla fall som gör att det tar emot. Det är synd, för ingen ska ju behöva gå back på att jobba, hur roligt jobbet än är.

De enda som tjänar på att du tar emot produkter är företagen. Dom får otroligt mycket exponering till priset av lite växelpengar.

 

>> Hur tänker du kring att få betalt i produkter? 

En sådan där skön start på veckan

– Inlägget innehåller annonslänkar till Clas Ohlson –

Godmorgon! Hoppas du har en helt fantastisk start på veckan.
Jag klev upp vid 7, drog på mig sambons största tröja, kokade en stor kopp te och kröp ner under täcket igen. Jag älskar att kunna ta sådana här lugna mornar, där jag får vakna till i min egen takt. Läsa bloggar, kolla på youtubeklipp och skumma igenom Instagram innan jag börjar med allt det där viktiga.
Ibland känns det lite som att sitta och prata med en kompis när man läser och kommenterar bloggar och i morse kändes det nästan som att jag hade en liten te-stund ihop med både Jonna och Isabel. Himla trevligt.

Jag känner mig riktigt taggad på en ny vecka och hoppas att den här känslan får hålla i sig. Jag har lite halvtrista saker som jag behöver ta tag i, som att kontakta banken för att fixa företagskonto och pilla med bokförinsgrejer. Då är det skönt att vakna med lite extra pepp.

Sedan måste jag också tipsa om en sak! Jag såg att Clas Ohlsson har rea på deras målarlådor fram t.o.m den 1 februari. Själv har jag ju krånglat med att beställa allt sak för sak (och väntar fortfarande på ett paket) men vill man slippa det och bara kunna köra igång så är det ju perfekt med ett helt start-kit! För 199 kr får man alltså allt man behöver + en himla smidig låda. Finns både med akryl, akvarell och olja. Jag är lite sugen på att lägga en beställning bara för den smidiga lådan, men nu får jag nog hejda mig lite..

>> Hur ser din måndag ut?

 

 

En liten fredagsuppdatering, eller tre

Det är fredag och nu har jag äntligen lite koll på tillvaron igen! Idag har varit en sådan där riktigt skön dag. Du vet när man vaknar sådär utvilad, katten är supermysig och allt liksom flyter på. Jag kokade en stor kopp te, kröp ner i sängen igen och kombinerade kattgos och dator.

Jag är hel igen

Precis innan nyår så panikbeställde jag en ny kalender. Jag förstår inte varför jag alltid är ute i sista sekunden? Jag blir totalt borta utan och jag får liksom inte grepp om något. Jag är inne på mitt 33e år så jag borde lärt mig det vid det här laget kan man tycka.. Nästa år kanske.

Inte många dagar senare damp den i alla fall ner i brevlådan. Halvt mosad i ena kanten och i ett upprivet paket. Från lycka till besvikelse på en halv sekund. Här måste jag ge lite cred till personlig almanacka. Det är 6e eller 7e året jag har kalender därifrån och dom är alltid så himla bra att ha att göra med när något strular. Nu hade jag även failat med mina bilder och det var inga problem att ändra det i den nya beställningen.

Igår låg kalendern åter igen i brevlådan – hel den här gången(!) så nu känner jag mig äntligen redo för 2018. Igår och idag har jag suttit och fyllt i, planerat och gjort listor. Vilken tid det tar! Hade jag haft en bullet journal hade jag haft ett heltidsjobb..så mycket man kan pilla och fixa med. Varför jag gav upp idén om att ha just en bullet journal.. Det här är en rätt bra kompromiss ändå. Vanlig kalender med valfria tomma blad i slutet. Förra året valde jag randiga och helvita men i år testade jag typiskt “Bullet journal-prickigt”.  Och jag är så himla nöjd!

Dags att jobba mot det där nyårsmålet!

Efter att ha tjatat om det sedan mars förra året så skulle 2018 bli året då jag faktiskt börjar måla. Och vet du vad? Jag har till slut fått tummen ur och gjort en megabeställning! Eller ja, flera små för tyvärr så hittade jag inte ett ställe där jag kunde köpa allt. Så nu sitter jag här och är så sjukt otålig på att dom sista sakerna ska komma.

Mitt gamla staffli som jag fick i present för ca 22 år sedan var i förvånansvärt bra skick så det fick följa med mig hem från Jämtland och står nu här i lägenheten och bara väntar. Akrylfärg, penslar, dukar, palett och knivar är införskaffade. Eller ja, i alla fall beställda. Det enda som är kvar att fixa är nån skruv-grej på staffliet som jag behöver laga och tyg att skydda golvet med. För jag lär kladda.

Så. Himla. Taggad.

Redo för Åre!

Sist jag var hemma i Jämtland så spenderade jag, tyvärr, inte jättemycket tid utomhus. Det slog mig däremot att jag kommer spendera betydligt mer tid i snön nästa gång, när jag åker till Åre med Inos. Mina “Göteborgs-vinterkläder” duger inte där. Skor är min syster snäll och lånar ut och jacka + täckbyxor får jag låna av mamma. Perfekt att inte behöva köpa nytt när det är saker jag nästan aldrig använder. Jobbar på mitt nyårsmål att leva lite mer hållbart 😉

Ett underställ kan ju däremot vara bra att ha och min mamma och hennes kille var så himla snälla och gav ett till mig! Världens skönaste, satt bra även på mig som är en riktig kortis och otroligt snyggt. 100% merinoull. Perfekt för mig som inte direkt ska köra något rejält fyspass där uppe.

Jag borde med andra ord inte behöva frysa.

 

>>Det här var min fredag, hur har din varit?

Att äta kött eller inte?

Köttets lustar

Tidigare i veckan snubblade jag över SVTs miniserie “Köttets lustar” med Henrik Schyffert. Jag hade helt missat den, och skriverierna kring serien, när den sändes i december. Nu är det precis det här som jag ville lägga mitt fokus på i år, att äta mer hållbart, så det passade ju väldigt bra att starta året med. Lite motivation.

Jag nämnde serien lite snabbt när jag skrev om mina mål för 2018, men kände att det förtjänade ett eget inlägg. Dom tar upp just dom funderingar och problem som jag känner. Som jag inte är ensam om att känna. Framförallt så blir det inte så svartvitt.

Jag har generellt ganska svårt för sådana här serier. Det blir ofta alldeles för vinklat och lite för mycket propaganda för att jag verkligen ska kunna ta till mig det. Här får dom fram båda sidor av myntet. Kan vi behålla våra öppna landskap om alla blir vegetarianer? Hur skulle kor, grisar, höns och får klara sig om bönderna inte tog hand om dom?

Varning för spoilers, vill du se serien men inte gjort det än så kan det vara bra att kika på den innan du läser vidare.

Jag har sett skräckbilder från gårdar och slakterier så jag är absolut medveten om hur det kan se ut. Jag vet att det är bättre i Sverige än på många andra ställen, men att det inte är bra. Det som faktiskt förvånade mig i serien var att även om dom haft det rätt bra på gården så är slakten helt vidrig. Att dom idag inte kan döda grisarna på ett ångest- och smärtfritt sätt. Totalt vidrigt.

Jag är uppvuxen på landet. Min mormor och morfar hade både får och höns, eventuellt hade dom även kvar grisarna, när jag var liten. Inte till försäljning utan mer för “privat bruk”, om jag inte missuppfattat det. Djuren var så klart utomhus och hönsen (och dom supersöta kycklingarna!) sprang runt lösa på gården. Och till slut slaktades dom. Inte så som på slakterierna idag, utan hemma. Jag har minnen från vad som borde varit ett får som slaktades. Hade det varit på ett slakteri idag hade jag fått men för livet, men det där kändes ändå okej. Så klart varken gulligt eller kul men inte heller hemskt. Det är den bilden jag, kanske inte helt medvetet,  har haft inpräntad i bakhuvudet när det kommer till köttindustrin.
Pappa jagar dessutom så även där är jag uppvuxen med kött. Kött från djur som fått vandra helt fritt och som dör med ett snabbt, smärtfritt skott.

Ingen vill så klart dö, men dom djuren har inte behövt lida. Djur som levt på ett helt annat sätt än djuren som ligger paketerade i små förpackningar i mataffären. Jag vet ju det, ändå har jag lyckats skaka av mig dom där hemska bilderna jag matats med halva mitt liv. Kanske för att dom just varit så himla hemska. “För så dåligt är det ju inte överallt. Det där är undantagen och skräckexemplen”.

Därför tror jag den här serien tog så mycket hårdare för mig. När han besöker en djuruppfödare där djuren har det “bra”. Det är inte misär. Jag kan inte undermedvetet skylla på att det är ett undantag. Det där är en normal Svensk grisuppfödning. Men bra är det ju inte.

Jag vet att Henrik fick mycket kritik för att han inte blev vegetarian efter programmet. Jag tror däremot att hur han reagerade påverkar fler (vita, medelålders män) än om han hade blivit vegetarian. Folk kan relatera till det här. För det är inte lätt. Jag fick min man att titta på serien och t.o.m han pratar nu om att dra ner på köttet. “T.o.m” låter kanske elakt, men han tillhör lite samma kategori som Schyffert. Han älskar kött, äter mycket kött och han blir lite avig när man pratar om vegetariskt. Att bli vegetarian känns långt borta för honom och det budskapet hade antagligen blivit svårare att ta till sig. Att folk drar ner på köttkonsumtionen är ett jättebra steg på vägen. Det behöver inte vara allt eller inget. Många bäckar små.

Henrik fick även en del kritik för sin dubbelmoral. Att han inte klarade av att döda Madeleine och Victoria men åt en annan gris. Det tycker jag ändå är lite orättvist. Är inte det mänskligt? Oavsett om det handlar om min katt jämfört med någon annans katt eller en familjemedlem jämfört med någon jag inte känner så påverkas jag starkare om något skulle hända en närstående.

Saker jag funderar över efter den här serien

Mindre och bättre kött

Jag kommer inte lyckas få min man att bli vegetarian och det är inte hållbart att vi ska äta olika mat. Däremot måste vi dra ner på mängden kött vi äter och se till att det vi äter är bra kött. Ungefär en tredjedel så mycket som nu hade jag tänkt mig. Då ligger vi under rekommendationen för vad man högst bör äta. Det kändes inte så svårt direkt efter vi tittade på serien men för varje dag som går så känns det som att minnet av serien hamnar längre och längre bak i sambons huvud. Det kommer bli en stor utmaning det här.

När vi väl äter kött känns det otroligt viktigt att välja rätt kött. Inte bara Svenskt utan ekologiskt och krav-märkt, både för miljön och djurens skull. Mer vitt kött och vilt.

Välja vegetariskt ute

Det är så enkelt. Bara att beställa. Inget krångel med att komma på vegetariska maträtter, eller behöva tillaga något. Framförallt så väljer man bort kött som man inte har någon direkt koll på varifrån det kommer.

Besöka en gård

Jag skulle verkligen vilja besöka en gård och gärna se hur slakten gå till. Eller gärna och gärna, det är kanske fel ord. Ska jag kunna köpa kött med gott samvete så vill jag däremot veta vad jag köper och att jag kan stå bakom det. Jag har hittat en ekologisk gård här i närheten där precis allt sker på gården. Allt från att djuren föds till att dom säljs, även slakten. Det är antagligen det närmsta jag kommer hur djuren hos min mormor och morfar hade det. Frågan är däremot om gårdar tar emot besök så?

En vegetarisk månad

Mindre kött betyder mer vegetariskt. Mycket mer vegetariskt. Ska vi få in det i vardagen så tror jag vi behöver kickstarta och köra all in en hel månad. 30 nya recept att testa och förhoppningsvis en hel del som blir nya favoriter. Tror du jag lyckas få med mig sambon på den här idén? Jag är inte helt övertygad haha.

Att det ska vara så svårt att förstå

Om vi inte ändrar vårt sätt att leva så kommer vi förstöra planeten. Naturkatastrofer och klimatförändringar är inget vi kommer kunna förhindra om vi fortsätter som idag. “Rör inte mitt bacon!” säger min sambo, på skämt fast kanske lite mer allvarligt än han vill erkänna. Men hur viktigt är köttet egentligen om det samtidigt betyder att våra barnbarn inte kommer ha en planet att bo på? Superläskig tanke men för abstrakt för att kunna ta in riktigt. Jag tror få tänker att “äsch, det är inte mitt problem” utan snarare att man har svårt att förstå att det är så illa och att vi snart inte kan undvika att hamna där.

Jag skulle så klart vilja säga att “från och med idag så ska vi äta vegetariskt”, men det kommer helt enkelt inte gå. Mitt fokus i år när det kommer till att leva mer hållbart kommer vara kosten så även om vi inte slår om helt direkt så är ju målet att andelen vegetariskt allteftersom ska bli större och större.

>>Äter du vegetariskt? Var det klimatet, hälsan, djuren eller smaken som fick dig att ändra kost? Var omställningen svår? Eller vill du äta mindre kött? Kanske är du nöjd med hur mycket kött du äter idag? Dela gärna med dig av dina tankar kring det här, jag är så otroligt nyfiken på att höra hur andra tänker och resonerar. Hitta lite nya infallsvinklar. Kanske få lite tips och trix på hur man gör omställningen lättare.  

 

 

Mål 2018

Mina mål för 2018

Börja måla

Jag har sagt det i snart ett år men nu ska jag börja igen. Nu när jag var hemma i Jämtland så hämtade jag ner mitt gamla staffli som jag fick i present för över 20(!) år sedan. Jag är imponerad över att det fortfarande håller ihop. Jag har även lagt beställning på färg, penslar och sånt som kan behövas. Snart så! Sambon är nog däremot inte riktigt lika nöjd över att vår lilla etta kommer förvandlas till en ateljé..

Rörligt material

Jag har länge funderat över att komplettera bloggen med rörligt material. Jag är så sugen på att börja filma, lära mig redigera och allt sådant men jag är lite mindre pepp på att själv vara med. Det är nog största anledningen till att det inte redan hänt  men jag får nog helt enkelt övervinna den nojan.

Bli bättre på att fotografera

Det här har varit ett stående, outtalat mål sedan vi köpte vår kamera 2013. Periodvis har den använts rätt flitigt men jag har långt ifrån den kollen jag vill ha. I år ska jag lära mig mer om det tekniska, med alla manuella inställningar och sådant. Men det kommer nog inte vara huvudfokus. Jag vill bli bättre på den kreativa biten. Komposition, lära mig utnyttja ljuset och förstå hur jag ska göra för att få min idé att faktiskt se ut som jag tänkt. Lära mig hur bilderna ska gå från platta och tråkiga till sådär magiska som vissa lyckas med. Gissar att jag även bör lägga till “bli bättre på att redigera bilder”.

Jag ska också bli bättre på att bygga upp ett bibliotek med bilder till bloggen. Just nu har jag problem med att jag ofta inte har bilder till inläggen jag vill lägga upp så dom ligger där opublicerade bland utkasten…

Börja med Instagram

Den här punkten hänger lite ihop med den förra. Mitt Instagramkonto har aldrig fått särskilt mycket kärlek av mig men det är samtidigt en kanal som jag velat ta tag i och utveckla. När min telefon gick sönder i början av sommaren blev det riktigt svårt, av någon anledning så går det ju inte att ladda upp bilder via datorn. I höstas fick jag låna mammas gamla telefon men den visade sig vara alldeles för gammal för att IG skulle fungera (eller min bankapp och snart bank-id) så det var bara att lägga den tanken på is. Nu har jag precis fått låna en lite nyare telefon och även om kameran är sämre än vad som egentligen känns helt okej så finns det väl kanske inte så mycket att skylla på längre.

Göra en plan för att bygga hus

Vi köpte vår lilla etta för lite drygt 5 år sedan. Vi letade egentligen efter en 2a men helt plötsligt så blev det helt tomt på marknaden och de lägenheter vi tittade på gick upp så otroligt mycket i pris. Så snubblade vi över den här, den är väldigt liten men i ett bra område och har gångavstånd till stan. Och var dessutom billig. Kändes helt klart rimlig för ett tag framöver, men nu har vi alltså helt plötsligt bott här i 5 år. Vi ska definitivt inte bo här resten av våra liv så det börjar ju bli läge att göra en lite mer seriös plan för nästa boende.

Först kikade vi på lägenheter här inne i stan, men så började vi luta åt att köpa en villa några mil utanför istället. Nu började J istället prata om att köpa tomt och bygga själva*. Det känns ju som ett helt fantastiskt roligt projekt men samtidigt något som vi borde börja planera omgående om vi hade tänkt flytta inom dom närmsta ..typ 1o åren. Men tänk så fantastiskt att kunna göra allt optimalt för just oss, mitt huvud svämmar redan över av idéer!

*Inte bygga helt själva från grunden, men göra så mycket som möjligt av det som går.

Tema-månader på bloggen

Jag har några idéer på tema-månader som jag hoppas så otroligt mycket att jag lyckas få till det här året. Bland annat en kring målandet och en annan lite mer personlig utmaning kring att leva lite mer hållbart.

Vara ute i naturen mer

Jag vet att jag mår bra av att vara i naturen, ändå har jag så svårt att ta mig iväg. Visst, jag bor i en relativt stor stad men jag har turen att faktiskt ha lite natur bara runt husknuten. Det ska jag utnyttja bättre i år.

Följa min sociala medie-/företagsplan

Jag älskar att planera! Jag har alltid lagt ner så otroligt mycket tid och energi på det. Listor, Exceldokument (du skulle sett min bröllops- och bröllopsreseplanering+budget) och uppslag i min vanliga kalender. Jag är däremot extremt dålig på att följa min planering. Det ska det bli ändring på.

Leva mer hållbart

Det är något som jag haft i bakhuvudet länge nu men som jag aldrig riktigt haft någon plan för. Det har varit väldigt luddigt, ogreppbart och jag har nog mest stått och trampat utan att riktigt veta i vilken riktning jag ska gå. Det är däremot en så sjukt viktig fråga och jag är på riktigt livrädd för hur vi behandlar vår planet, och djuren. Det är så klart frustrerande att alla måste ändra sina levnadsvanor för att vi verkligen ska börja se någon skillnad. Det kan kännas lite meningslöst att kämpa när det känns som att så många andra inte bryr sig, men det enda jag kan göra är att försöka ändra mina och hoppas på att andra följer efter.

Mitt största fokus i år kommer ligga på maten.  Idag är det ändå rätt lätt att äta vegetariskt men i det här hemmet kommer det bli en enorm utmaning. Jag är nämligen gift med en person som sparkar bakut så fort ordet “vegetariskt” nämns och som får Henrik Schyfferts köttkonsumtion i “Köttets lustar” att framstå som blygsam. Därför känns det också extra viktigt att lägga fokuset just där.

Företaget

Jag tänker inte rada upp alla mål jag har företagsmässigt. Allt är väldigt nytt och jag har många små delmål så det skulle bli både långt och rörigt. Mitt största mål är kanske att försöka greppa vad sjutton jag gett mig in på.
Utöver det har jag några dröm-samarbeten som jag hoppas kunna få till.

Jag hoppas även kunna dra in så pass mycket att jag kan investera i en ny dator, telefon och kamera. Jag har en telefon till låns just nu, en dator som hotat med att lägga ner dom senaste två åren och en kamera som av någon anledning fått så dålig bildkvalitet att jag nästan vill gråta varje gång jag använder den. Rätt bra morot ändå.

>>Har du satt några mål för 2018?

Årssammanfattning 2017

Den 29e januari öppnade jag upp min blogg efter en lite längre paus. Jag började om helt från början, med en helt ny hemsida och utan något gammalt som låg och skräpade. Jag var frustrerad och trött på att inte (orka) göra något efter att ha varit sjuk i ungefär 8 månader.

Jag hade inga nyårslöften förra året och vad jag minns så satte jag inte heller upp några mål för året. Inte mer än “att bli frisk”. Det har jag inte lyckats med, men jag har kommit en bra bit på vägen. 17 månader senare så vet jag fortfarande inte vad som är fel, men “det är som det är” och jag har börjat hitta ett sätt att hantera det.

Mina månadslistor

Jag började göra månadssammanfattningar och förutom ett blogguppehåll i april-juli så har jag lyckats hålla igång det under året. Något jag absolut ska fortsätta med i år. Istället för att behöva scrolla igenom hela månader så har jag det viktigaste samlat på ett ställe och jag kan lätt gå tillbaka och se vad jag gjorde och vilka inlägg ni gillade mest den månaden.

I februari var jag stammis på vårdcentralen och jag åkte upp till Jämtland och hann säga hej då till min mormor som väldigt hastigt gick bort i cancer. Helt ofattbart och så förbannat jobbigt. I och med det så blev vi, väldigt spontant, med katt.

Jag började månaden med att panikleta kattvänlig biljett hem. När jag åkte upp hade jag inte riktigt planerat att ha en liten pälsboll med mig hem. 10 jobbiga timmar på tåget blev det till slut. I egen kupé tack och lov.

Josefine från Josefines yoga hade en av sina utmaningar igång så under mars hade jag rutin på yogan. Det borde jag tag i igen. Jag bestämde mig också för att börja måla. Hoppsan. Att det skulle ta fram tills nu innan jag orkade ta tag i det..

I mitten av april så blev jag sämre. Det var helt omöjligt att lista ur hur mycket min energi skulle räcka till och jag pendlade konstant mellan dålig och sämre. 3 månader borta från bloggen resulterade det i.

I juli spenderade jag mycket tid själv medan Jonas var på utbildning i Stockholm. Jobbigt men skönt med lugn och tystnad.
Det var sommar och jag passade på att hänga på innergården. Jag blev också utan telefon när min helt plötsligt vägrade ladda/starta.

Augusti bara flög förbi. Jag var frustrerad över att jag varit sjukskriven i ett år utan att läkarna kommit fram till vad felet var. Frustrerad över att jag bara blev sämre så fort jag försökte göra något över huvud taget.
Ännu mer frustrerad blev jag när allt började krångla något enormt med vården. Min läkare slutade utan att säga något och jag fick lite mystiskt en kallelse till psykologen utan att varken jag eller psykologen förstod varför jag var där.

I september fortsatte vårdcentral-strulet och det var nog där någonstans jag gav upp allt det. Min mamma och hennes särbo kom och hälsade på och jag funderade över att starta eget.

#Metoo var överallt och en viktig debatt kom upp till ljuset. Ämnet har ju alltid varit lite på tapeten men för första gången så togs det upp på ett sådant sätt att ingen kunde ignorera problemet. Otroligt jobbigt för många men jag hoppas verkligen det kan resultera i en förändring.

Vi köpte en matberedare, antagligen årets bästa köp. Jag började också med en del yinyoga och hade en katt som var helt övergosig.

Jag började förstå vad min kropp klarar och inte och hade för första gången på länge perioder då jag började fundera över om jag inte höll på att bli frisk. Det höll jag inte, men jag kan må väldigt bra när jag väljer bort sådant kroppen inte klarar. Sådant som jag tog för givet att jag kunde göra innan.

Vi hälsade på på en partner stunt-träning och jag fick coacha lite. Som jag har saknat det! Jag skickade också in ansökan om F-skatt efter många om och men. Jag försökte också planera inför att åka upp till Jämtland över jul. Lättare sagt än gjort visade det sig. Kattvakt var kanske det största problemet, men allt löste sig och visst tog vi oss upp till slut.

December var lite som en lång väntan på 2018. Jag var så himla klar med 2017. Jag var på after work med Influencers of Sweden, en av månadens höjdpunkter. Där blev jag peppad att verkligen ta tag i målandet och styra in bloggen på en lite mindre spretig bana.

Jag fick f-skatten godkänd efter vad som kändes som en mindre evighet. Med tanke på hur svårt det var att fylla i ansökan så kändes det lite som att vänta på att få tillbaka ett prov. Hade jag klarat det?

Jag bokade biljetter till inos Winter workaton som är nu i januari. Efter att ha läst det alla skrev om förra årets winter workation så var jag så himla ledsen att jag missade den. Jag var inte helt hundra på om jag skulle kunna åka i år heller men bestämde mig för att det får lösa sig. Och det gjorde det.

Månadens största höjdpunkt var ju så klart att få fira en vit jul hemma med familjen. För första gången på 25 år så firade jag både med mamma och pappa (och mammas nya) och jag är så tacksam för det. Pappa träffar jag inte så ofta så det var så himla kul att han var där, och min syster & hennes familj har jag inte träffat sedan februari. Deras minsta som snart är 1,5, år , om jag räknat rätt, har ju med andra ord hunnit växa otroligt mycket sedan sist. Det värsta med att ha 50-85 mil till familjen..

Min bucketlist

Jag satte även ihop en bucketlist i år. Jag tänkte först göra en för enbart det här året, men det kändes mest stressigt och svårt att våga drömma stort. Så det blev en “50 saker jag vill göra innan jag fyller 50” istället. Om jag bockade av något?

Precis innan året tog slut så bockade jag av #4, att starta företag. En av punkterna jag trodde skulle ta lite längre tid. Ett litet steg i riktning mot att bocka av #46, “Ha ett jobb jag kan sköta varifrån jag vill”.
Något jag trodde jag skulle pricka av var #2 och #3, börja måla akryl och få en daglig rutin på yogan. Den sista börjar jag tvivla på om jag någonsin kommer lyckas med.
I år hoppas jag kunna bocka av någon av alla resor som finns med på listan.

Hej då 2017

2017 har varit ett sånt där jobbigt år där det känts som att ingenting hänt, men som kanske ändå lagt grunden till en massa förändringar inför 2018. Jag är så otroligt taggad inför vad som ska komma. Jag hade tänkt skriva om mina mål och planer inför 2018 men det här blev så långt redan som det är så det för bli ett eget inlägg.

>>Blev ditt år som du hade tänkt dig?