Therese Wiksten
Sjuk

Blodtryckskoll och oombedda råd

Förra helgen var mamma och hennes kille (gubbe? särbo?) här på besök. Jag träffar dom så himla sällan så det var ju så klart väldigt kul att ses. Dom tog in på ett hotell som ligger alldeles runt hörnet och så tog vi det mest lugnt och umgicks. Vi tog en skogspromenad med katten och jag passade på att visa dom utsikten över Göteborg och så bjöd dom på mat.
Hur trevligt det än var så blev jag totalt slut och det tog väl en 4-5 dagar innan jag var tillbaka på en okej nivå igen. Jag vet inte om det var promenaden, att vara social eller restaurangbesöket som tog så mycket energi. Eller kombinationen.

Blodtryckskoll #2

Jag hann i alla fall ladda upp batterierna någorlunda tills idag då det var dags för besök nummer 2 för att kolla blodtrycket. Lite högre än sist men fortfarande inom det bra spannet. Bra, men antagligen inte så bra att jag får tillbaka mina p-piller.

Sjuksköterskan frågade lite om sjukskrivningen och vi pratade om hur frustrerande det är att inte veta vad som är fel. Jag förklarade hur jag mår och hur det påverkar vardagen. Jag berättade att jag tränade mycket förut och i vanliga fall arbetar på gym. Nu klarar jag inte av mer än korta promenader och lätt yoga. Och så kom dom där råden.

”Du måste röra på dig mer!”

Jag förklarade vad som händer som jag gör för mycket. Hur dålig jag blir och hur lång tid det kan ta att komma tillbaka. Jag förklarade hur mycket sämre jag successivt blivit efter varje gång jag försökt vara aktiv och hur mycket värre det är idag jämfört med bara för ett halvår sedan.  Hon tyckte att ”Det är ju inte farligt att må så” och ansåg att jag skulle fortsätta ändå. Nä, kanske inte farligt i den bemärkelsen men är det värt det om det skulle sluta med att jag är permanent sängliggandes? Dom vet ju faktiskt inte vad som är fel. Det kändes inte som att hon var direkt road över att jag inte höll med henne…

Hon verkade även tycka att det var märkligt att jag blev dålig av att umgås med folk och hävdade bestämt att det ändå blir bättre av det eftersom det ger positiv energi. Jag förklarade situationen med förra helgen och hennes svar blev: ”Ja, alltså, att umgås med sin mamma brukar ju inte ge så mycket…” Jag vet inte vilken relation hon har med sin mamma men jag umgås gärna med min.

Innan jag skulle gå så kom det där ”Du måste bara röra på dig mer” igen. Hon sade det som att jag jag inte gillar att träna och bara måste våga röra på mig. Då hade jag lite lust att skrika rakt ut att ”Hallå, jag har tränat på elitnivå, jag arbetar i vanliga fall på gym och det finns inte mycket jag hellre vill än att kunna vara aktiv igen!!”

Men det gjorde jag så klart inte.

Du kanske också är intresserad av...

1 Kommentar

  • Reply
    Frugan E
    14 september, 2017 at 12:23

    Så tråkigt när det skär sig sådär när man söker hjälp. Hemskt att inte känna sig förstådd eller inte bli tagen på allvar.. :/

  • Lämna en kommentar