Therese Wiksten
Månadsarkiv:

februari 2019

Graviditet

Missfall nummer 2

Jag skrev senast att jag var osäker på om den här graviditeten verkligen gick som den skulle.

Tidigt på förmiddagen i måndags fick jag helt plötsligt lite bruna flytningar. Det i sig är inte ovanligt och behöver absolut inte vara farligt. I kombination med svaga graviditetstest, ont i ryggen och en värk som påminner mer om mensvärk än den värken jag kände förut kändes det däremot inte så bra. Symtomen har dessutom inte varit lika starka på ett tag.

Vad gör man? Var ska man vända sig?

Jag hade skickat ett meddelande till mödravårdscentralen tidigare på morgonen men inte fått något svar där. Jag testade att ringa dom men kom till en telefonsvarare som berättade att dom skulle ringa upp mig vid 15-16. Det kändes som alldeles för lång tid att vänta. Jag hade googlat och hittat information som antydde att det kunde vara utomkvedshavandeskap och i så fall ville jag få reda på det innan det gick så långt att det gör extremt ont och operation behövs.

Jag ringde 1177 men det var en halvtimmes kö. Jag ringde istället Jonas som hörde av sig till gynakuten. Dit kunde man tydligen inte höra av sig via telefon och dom ville inte att man kom in utan att ha blivit ditskickad av tex sin barnmorska. Inte heller Carlanderska hade tid samma dag. Till slut kom vi fram till 1177 som absolut tyckte vi skulle kolla upp det och hänvisade oss till akuten på Näl. Dit måste man ringa innan man kommer. Återigen telefonsvarare, men den här gången med informationen att dom inte tog emot fler samtal för idag. Då gav vi upp och åkte helt enkelt ner till gynakuten ändå. Att det skulle vara svårt att få tag på alla en måndag förmiddag hade jag aldrig gissat..

Gynakuten

Vid halv 12 kom vi dit och det var tack och lov ingen som ifrågasatte varför vi var där. Alla var verkligen supergulliga. Tyvärr så prickade vi in en dag då dom hade helt hysteriskt mycket att göra så vi blev kvar till 8 på kvällen..

Jag fick lämna en herrans massa prover, kolla blodtryck, puls och allt möjligt. Sedan blev vi sittandes i väntrummet väldigt länge.

Till slut fick jag komma in och göra ett ultraljud. Hon förvarnade att det var tidigt och att det kunde vara svårt att se något. Sist fick jag se en liten böna utan hjärtslag, den här gången såg vi… ingenting. Det var absolut helt tomt. En tjock slemhinna och en gulkropp som skvallrade om en graviditet, men hon kunde inte se var den satt. PUL kallas det tydligen. ”Pregnancy with unknown location”. Risken för ett utomkvedshavandeskap fanns alltså fortfarande, men med tanke på att inget syntes så antar jag att det inte kan bli akut. Det krävs ju att något växer och det tvivlade jag på att det gjorde..

Jag kommer nog aldrig få reda på varför och när det gick fel. Antingen hände det så tidigt att inget riktigt hann växa, eller så gick det fel lite senare men att det tillbakabildades och ”absorberades” av kroppen. Jag skulle ändå gissa på det senare med tanke på att jag trots allt har haft en hel del symtom.

Innan jag åkte hem fick jag lämna hcg-prov och i onsdags kväll åkte jag ner för att lämna det ytterligare en gång. Man tar två test med 48 timmars mellanrum för att se om hormonet ökar i rätt takt. Blodprovet kan mäta exakta halter, till skillnad mot för vanliga graviditetstest som egentligen inte säger så mycket mer än ”gravid” eller ”inte gravid”. Igår ringde dom upp mig för att berätta resultatet. Det hade sjunkit från 77 till 27. Inte konstigt att symtomen kändes mycket svagare sista tiden, det är ju praktiskt taget ingenting.

Jag kan bli gravid, men kan jag behålla en graviditet?

På något sätt så känns det ändå mycket lättare den här gången. Det kom inte som någon chock, det hann inte gå lika lång tid och framförallt så låg det inget dött där inne.. Det jobbigaste är själva faktumet att min kropp inte verkar vilja behålla graviditeterna. Det är svårt att veta om jag haft otur två gånger eller om min kropp helt enkelt stöter bort det. Och tiden går ju. Jag känner mig lite rånad på tid.

Med tanke på hur snabbt min kropp kom igång förra gången så hoppas jag på ett lika snabbt återhämtande igen. Jag började blöda i onsdagskväll när jag kom hem och den här gången var det inte mer dramatiskt än att det känns som att mensen kom, med mensvärk modell lite värre. Tack och lov. Igår hade tempen också dippat.

Får vi ett missfall till nu så har vi rätt till en utredning, men jag hoppas verkligen att vi slipper det…

Trädgård & växter

Lite nya växter och så sår jag grönsaker

– Inlägget innehåller affiliatelänkar –

Titta vad jag fick hem för några dagar sedan!

Jag hade ju sådan sjuk beslutsångest när jag satt där på hemsidan och skulle klicka hem chili, tomat och paprika. Jag hade ju tänkt mig ett par av varje sort men haha, ja, det blev några stycken till slut.

Jag köpte två 6-pack, perfekt när man har beslutsångest. En med tre sorters chili (Jalapeño, Hungarian Hot Wax och Red cherry) och paprika (Antohi Romanian, Golden Bell och Friggitello) och en med 6 olika tomater (Cherry Cerise, Golden Sunrise, Garden Pearl, Tigerella, Marmande, San Marzano 2)  Sedan kunde jag ju inte låta bli att beställa hem några andra också. Cayenne Long Slim, den lila paprikan, Jamaican Bell och Bulgarian Carrot fick alltså också följa med hem.

Nu ska det bli spännande att se om det blir något av det här. Jag köpte en liten ”odlingslåda” där jag har petat ner fröna, vattnat och satt över plast. Nu kan det dröja allt från någon vecka till en månad innan dom tittar upp och innan jag vet om det blev ett totalt fail eller om vi kommer äta chili, paprika och tomat tills vi spyr i sommar haha. Det betyder också att jag har lite tid på mig att lösa det där med belysning, för det vill dom ha när dom väl kikar upp ur jorden.

katt på element

Inte helt otippat att det varma elementet är en av kattens favoritplatser..

Dom ska stå varmt, riktigt hur varmt verkar lite oklart. Under 20 grader gror dom inte i alla fall. På vissa ställen står det 20-25 grader, enligt andra är 28 grader perfekt och tydligen så dör dom om det blir varmare än 32. Hur som helst så skulle det vara perfekt att ställa dom på fönsterbrädan över ett element. Sagt och gjort. Nu står dom i fönstret och gottar sig. När jag väl hittade en termometer visade det sig däremot att det pendlat mellan 24 och 33 grader, så nu har jag fått ställa dom på en kartong på fönsterbrädan. Stabila 23 grader har jag lyckats få till och förhoppningsvis så dödade jag dom inte det första jag gjorde. Det märker vi om en månad.

Jag passade på att planera om ett par blommor också när jag ändå höll på.

MonsteraDen ena Monsteran hade fått en hel del nya skott så jag testade helt enkelt att dela på den. Fantastiskt att man helt plötsligt kan få två växter från en. Förhoppningsvis så hatar dom mig inte för det utan fortsätter växa som ogräs. Monsterorna är faktiskt dom enda växterna här hemma som verkligen gillar mig och som jag inte behöver kämpa med. Förhoppningsvis även i fortsättningen haha.

Dom tre små kaktusarna som jag haft stående i minikrukorna såg ut att vilja flytta till större, så det såg jag till att ordna nu också. Först hade jag tänkt sätta ner alla i varsin kruka, men det såg så himla fjuttigt ut först. Då fick jag idén att sätta alla tre samma kruka, men jag är tydligen helt värdelös på att bedöma storlek för det fick ju verkligen inte plats. Det slutade med att den största fick en egen kruka så fick dom andra två bli rumskompisar. Nu har jag en kruka över och en anledning till att köpa en till kaktus 😀

Säg hej till två nya medlemmar i familjen…

Här har vi förresten ”mamman” till den nya Monsteran.

Och när vi ändå pratar växter så kan vi ju säga hej till två nya tillskott. Det lilla elefantörat snubblade jag över inne på ICA väldigt spontant. Bergpalmen har jag funderat på att köpa ett tag. Jag fick en av mamma men upptäckte rätt snabbt att den fått ohyra. Jag kämpade med att rädda den men fick till slut ge upp och kasta den. Nu när jag var på plantagen hade dom rea på den så det kändes lite som att det var meningen att jag skulle köpa en ny nu.

Vi har satt upp en TV där den förra stod, så nu fick den hamna bakom fåtöljen tills jag hittar en bra plats. Det tar ett tag att fylla ett hus med växter men sakta men säkert börjar det ta sig.

Graviditet

Vecka 7 (6+0) – Är jag fortfarande gravid?

Veckan som gick har varit lång och riktigt jobbig. En lång vecka av tvivel och jag har i princip bara gått runt och väntat på missfallet. Jag har varit helt övertygad om att jag inte längre är gravid. Jag har i alla fall en stark känsla att något inte är som det ska.

Missfall på g? Utomkvedshavandeskap?

Symtomen har hållit sig lite i bakgrunden och på det så har jag haft ont i ryggen. Obs. Man ska inte googla på ”ont i ryggen” och ”missfall” för det är ingen rolig läsning. Min ischias har spökat samtidigt som jag haft en annan typ av ryggvärk också. Samtidigt som det strålat i ljumskarna ut mot framsida lår. Ja du hör ju, det låter inte särskilt bra.

Samtidigt så har mina graviditetstest inte blivit starkare sedan en vecka tillbaka och dom är långt ifrån lika starka som kontrollstrecket. Dom har visserligen inte heller blivit svagare så just nu hoppas jag mest på att dom blev lite skadade av kylan och helt enkelt inte fungerar helt korrekt. Annars finns ju risken att det är ett utomkvedshavandeskap och det hoppas jag inte på..

Jag har en bokad tid för ultraljud men det är näsan två veckor dit så nu på morgonen skickade jag ett meddelande till mödravårdscentralen här så får jag se vad dom säger. Jag hoppas dom kan erbjuda mer hjälp än dom kunde sist. Jag har så klart börjat googla lite efter jag hörde av mig till dom och det låter tyvärr som att det är stor risk att det faktiskt är ett utomkvedshavandeskap.

Ett nytt symtom

Något positivt då? Jag insåg igår att brösten faktiskt har blivit påverkade. Jag har ju varit lite nojig över att jag inte känt av något sådant alls när det på all info verkar vara ”The no1 gravidsymtom”. Illamåendet har smugit sig tillbaka och jag är fortfarande väldigt trött. Och jag går på toaletten stup i kvarten. Det känns ju dock som en liten tröst i sammanhanget.

Jag vågar som sagt inte hoppas för mycket just nu och har ställt in mig på det värsta.