Therese Wiksten
Browsing Category

Livsstil

höst, plocka svamp

September

Nu är det okej att prata om hösten..

Många började prata om att “nu är det (snart) höst!” när vi gick in i augusti och då kände jag bara att “nej, stopp, det är inte höst än!” Nu har vi gått in i september. Jag sitter med en kopp varm choklad, regnet smattrar utanför, luften är frisk och vi har haft dimma några mornar och kvällar. Nu kan t.o.m jag erkänna att hösten är här.

Tre höstiga så här tre dagar in på månaden:

Jag och Jonas begav oss ut i skogen för att leta kantareller. Det ska tydligen krylla av dom och mina flöden på sociala medier har svämmat över av fulla svampkorgar. Om vi hittade några? Nope. Två falska kantareller var det enda vi lyckades med. Jag vet inte om det är fel på våra svampögon, skogarna eller om någon annan hunnit före oss.. Men några mackor med stekt svamp på blev det inte..

Vi har lagat höstens första långkok. Kött som är så mört att det faller isär och våra egna morötter, vitlök och chili. Helt fantastiskt gott.

Det börjar bli dags att fundera över övervintringen för våra chiliplantor. Vi kan antingen ställa ner dom i källaren under lamporna vi hade när vi sådde dom i våras, eller så köper vi lite finare, hängande lampor och ställer ut dom lite utspritt här uppe i huset. Det första alternativet är kanske enklast eftersom vi har allt hemma, men då måste vi komma ihåg att gå ner och vattna dom och hålla koll på ohyra. Risken finns att det blir lite “det som inte syns finns inte”. Det andra alternativet blir ju snyggare och enklare att hålla koll på och ta hand om frukten som finns kvar. Då måste vi däremot köpa 10-20 lampor och det är jag kanske sådär taggad på..

.. Och dagens bästa

Idag blev min yngsta lillasyster mamma för första gången och jag blev moster för fjärde gången. Jag har suttit och bölat (hej hormoner?) och tittat på bilder på en helt fantastiskt söt liten pojke och längtar så mycket till november nu. Jag blir lite blödig över att vi bor så långt ifrån varandra för tänk vad mycket kul dom hade kunnat ha, kusinerna, när dom växer upp..

Augusti = Nystart

För mig är augusti en sommarmånad (Våga inte börja prata om höst än! Ja. Jag ignorerar att det spöregnar, åskar, att jag för första gången tagit på mig varma tofflor och dricker säsongens första varma choklad. Så jag väljer en bild tagen för några dagar sedan då jag satt ute i solen och skrev.) Däremot så hänger känslorna kring skolstart kvar och jag kommer inte undan att augusti innebär en nystart för mig. Det är nog faktiskt mer förknippat med det än vad nyår är.
Jag vet inte om det där berömda boandet som folk pratar om under graviditeten påverkar lite men herregud vad det kliar i fingrarna nu. Jag vill styra upp allt. Fixa, renovera och piffa.

Mitt kontor

Mitt blivande kontor hann aldrig riktigt bli ett kontor, utan fick agera odlingsrum nu under vintern och våren. Nu känner vi dessutom att bebisen kommer behöva ett rum så jag får glatt säga farväl till dom planerna. Det betyder att jag just nu ockuperar köksbordet. Vårt köksbord som redan som det är känns för litet. Det är inte hållbart i längden och nu i veckan fick jag en idé.

Blivande kontor? Mäklarbild av vår “Hall #2”.

Det här huset är lite av en labyrint med en hel del outnyttjade utrymmen, så jag tänkte helt enkelt ta och göra ett kontor av vår “hall #2”. I alla fall fram tills dess att det blir en gästtoalett. Det blir litet och jag kommer kanske inte kunna sprida ut mig och måla lika fritt som i det andra rummet, men det kommer absolut fylla sin funktion. Upp med ett draperi bara så har vi ett nytt rum utan alltför stora ansträngningar. Jag känner mig orimligt taggad på kontorsinredning nu! Och att köpa en ny kalender. Finns det något mer “nystartigt” än en ny kalender?

Men avloppet då?

Ja, hur går det med avloppet egentligen? Det var en av dom sakerna som vi egentligen skulle ha fixat nu i sommar. Vi krånglade med val av avloppstyp och skickade in alla papper till kommunen för SÅ himla länge sedan. Efter det hände..ingenting. När vi hörde att grannarna började få svar på sina ansökningar så hörde vi till slut av oss och det visade sig att dom glömt bort oss. Vi fick deadlinen förlängd och nu ska det vara gjort innan nästa höst, om jag inte minns fel. Vi har beställt avlopp men det kan säkert ta ett tag innan det kan levereras och vi känner oss inte helt motiverade att ta tag i det nu så troligtvis så får det vänta till nästa år.

Sovrummet

Avskärmat sovrum som aldrig ser ut såhär i verkligheten…

Det här huset hade tre vardagsrum och ett sovrum, varav i sovrummet finns trappen ner till källaren. Sovrummet kändes för litet för att få plats med både säng och garderober så vi tog helt enkelt det ena vardagsrummet och satte upp en skena i taket och skärmade av med tyg. Den där avskärmningen är däremot snarare mer uppdragen än fördragen så just nu känns det lite som att vi har helt öppen planlösning in till sovrummet. Jag har tröttnat rätt rejält på det så högt upp på att göra-listan står nu “Bygga en vägg”. Helst igår.
Det finns några fler väggar som vi skulle vilja antingen riva eller flytta men eftersom vi inte lyckats lista ut vilka väggar som är bärande så ligger vi lite lågt med rivandet..

Barnrummet (och allt annat som behöver fixas…)

..Så har vi ju barnrummet! Gissa om jag är sugen på att börja fixa där?! Just nu består rummet av gipsväggar, inget innertak och det saknas en vägg som ska dela av från källartrappen. Planen har däremot aldrig varit att det ska bli klart innan bebisen kommer så vi ligger inte direkt efter i någon planering. I början kommer han sova i vårt rum och det dröjer ju ett tag tills han verkligen har behov av ett eget rum. Men alltså.. det är en underdrift att säga att jag är rätt sugen på att börja fixa och inreda nu direkt. Om inte annat så känns det skönt att ha ett rum att förvara alla hans saker i så inte hela huset blir helt belamrat av bebisprylar.

Apropå bebisprylar. Jag sitter och tittar på listor och försöker komma fram till vad som faktiskt behövs och inte och herregud så mycket prylar som “ska” införskaffas. Svårast känns alla dom där småsakerna.. Blöjor, våtservetter/tvättlappar, oljor, nagelkit, salvor (alla salvor!), kräkhanddukar, snorgrejer, termometrar osv osv… Planen är att ha det mesta färdigt innan så vi kan få vara i vår bebisbubbla utan att behöva shoppa och ha oss sedan..

Storstädning

Jag vet inte om det bara är jag men jag har så svårt att slappna av när det är stökigt. Nu under dom här månaderna som jag mått dåligt så har Jonas fått ta hand om i princip allt och för att han inte skulle gå in i väggen helt så är det mycket som vi fått prioritera bort. Nivån av hur städat vi haft det ha varit en sådan sak. “Stökigt men inte skitigt” har väl varit mottot lite.

För att kunna ladda om inför hösten så skulle jag behöva göra en riktig storstädning. Plocka ut allt som är tänkt att ställas undan till förrådet, sortera, rensa, putsa fönster, ställa fram ljus och mysbelysning, slänga den där blomman i vardagsrumsfönstret som dött… Ja, en rejäl höststädning helt enkelt. Sedan är jag redo för “back to business” ..eller bebisbubbla.


Om det är nystartsadrenalinet eller bebisboandet som kickat igång låter jag vara osagt, men jag är så sjukt taggad för att komma i ordning, få tillbaka rutiner och kanske framförallt att kasta oss in i helt nya rutiner. (Men låt gärna sommarvädret stanna ett bra tag till!)

Vecka 4

Hej!

Här har jag placerat mig idag, framför vinterstudion och just nu skidskyttet. Jonas är iväg på en bandgrej och kommer inte hem förrän imorgon så jag och katten har huset för oss själva. Jag tänkte vi skulle ta en liten titt på vad jag har haft för mig i veckan.

Uppiffade krukor

Jag hittade ett gäng krukor i garaget som dom förra ägarna lämnade kvar. Knallorange, pastell-lila och beige var kanske inte riktigt min grej. Jag har tänkt ett tag nu att jag ska måla om dom så krukorna har legat inne på mitt rum alldeles för länge och gett mig dåligt samvete. Efter lite svart och grå färg så känns det genast bättre. Nu väntar dom bara på att jag ska fixa lite blommor till dom.

Vedställ

Hittills har vi haft veden i en IKEA-påse. Det har fungerat helt okej, men det har kanske inte varit så snyggt med ett par blåa plastpåsar ståendes bredvid braskaminen. Plus att jag tyckte veden torkade långsamt så jag misstänker att det lätt blev kondens i och med plasten? Jag har letat efter ett vedställ på blocket men inte hittat något. Till slut gav jag upp och så hittade vi ett prisvärt på Jula av alla ställen. Betydligt billigare än alla andra i liknande modell. En liten bärpåse i filt fick följa med också, så nu slipper vi plastpåsarna.

Ny kattleksak

Kattens favoritleksak är på väg att falla sönder så jag fick ett litet ryck och tog och gjorde en egen leksak av sådant vi hade hemma. Lite stoppning, en bit gammalt lakan, lim och så en snutt rep runt allt. Lite pilligt, men ganska enkelt fixat ändå. Hon såg lite skeptisk ut först men den blev succé. Hon har kutat runt som en galning och spelat fotboll och den har flugit både högt och lågt så nu får jag nog ta och göra några till.

Jonas band har släppt en demo

Det var kanske tidigare än den här veckan, men jag tror inte jag har nämnt det. Efter några år har dom äntligen spelat in en skiva! Så nu finns dom alltså på Youtube, Spotify och alla möjliga platser där man kan lyssna på musik. Rätt coolt ändå. Jag ska erkänna att Metal kanske inte riktigt är min musiksmak men lika kul tycker jag ju att det är ändå. Snart blir det förhoppningsvis lite spelningar och så också. Gillar du metal tycker jag du ska in och lyssna!

Webinar om sociala medier

I onsdags höll Linda ett webinar om sociala medier. Hon har precis lanserat en ny onlinekurs kring att bygga sitt varumärke online. I det här webinaret delar hon med sig av ett gäng tips samtidigt som hon berättar lite mer om utbildningen. Skitkul och otroligt intressant! Hon håller det tre gånger och sista gången är nu på tisdag. Helt gratis såklart. Ett hett tips om du är intresserad av sociala medier och har  lite tid över under lunchen. Anmäla dig kan du göra här.

>>Hur har din vecka varit?

Min helg v. 43

Lördag

Lördag morgon fick jag släpa upp Jonas för att bege oss ner till Göteborg. Fyra mål hade vi med den resan och jag trodde nästan jag skulle missa det första. Vi lyckades ändå knipa den sista parkeringen och dom sista sittplatserna vid föreläsningshörnan.

Elin Kero var nämligen i stan för att föreläsa om foto och redigering på Scandinavian Photo, så jag ville ju så klart passa på att titta förbi och säga hej. Och så klart lyssna på föreläsningen. Det här med redigering och retuschering tycker jag är så sjukt fascinerande. Hur man i efterhand kan få fram det man faktiskt såg när man tog fotot, hur känslan i bilden ändras totalt med bara ett par knapptryck och hur t.o.m jag som är nybörjare kan rädda misslyckade bilder. Man kan komma en bra bit bara genom att klicka runt och testa sig fram, men det hade varit så kul att gå någon riktig kurs i framtiden.

Nästa punkt på listan var däckbyte. Det ryktades om att det skulle komma snö så vi* passade på att byta däck.

*Jonas

Vi skulle också fortsätta på projektet “hämta hem gymmet”. Jag trodde vi skulle ta med cable crossen också men vi sparade den tills nästa gång. En del av mattorna fick däremot komma hem och nu kan vi äntligen börja ställa i ordning sakerna här. Gymmet ska få bo i källaren tills vi gör om ena delen av garaget (och innan källaren blir TV-rum).

Tur var det förresten att calbe crossen inte fick följa med oss hem för så här såg bilen ut efter vårt fjärde och sista stopp. Jag har tänkt att jag ska plantera vitlök i höst och efter att ha skjutit på det lite för länge så tog vi tag i det nu. Det krävdes hot om snö för att det skulle ske…

Klockan var nog närmre 7 när vi kom hem och jag var så slut att det bara blev mat och sova för min del.

Söndag

Jag vaknade av mig själv klockan 5 (?!) och 20 minuter senare vaknade Jonas (?!?!?!?!*) Vi gick visserligen över till vintertid inatt, men jag kände att det här väl ändå var lite overkill?

Jag lyckades däremot gå genom hela huset utan att reflektera över hur det såg ut ute och blev otroligt förvånad när Jonas undrade om(hur) jag hade missat all snö. Japp. Snö. (Jag skulle ju plantera vitlöken idag!!)

*Jonas är den mest morgontrötta personen jag känner och det är ofta ett helt projekt att få honom att vakna..

Utanför fönstret kl 05.30. Välkommen till Narnia….

Det var bara att ge sig iväg till Göteborg, igen, för att hämta vinterdäcken till Jonas arbetsbil, för det hade inte funnits en chans att han skulle ta sig in till stan på måndag morgon om det fortfarande skulle se ut så. Tack och lov blev det snabbt mindre snö och inne i Göteborg verkade det inte ha kommit något alls. Inte så mycket trafikkaos med andra ord.

Vi passade även på att åka och titta på ett kattpensionat. Det blev en spontan Stockholms-/Jämtlandsresa inbokad nu i början på november och då var det ju det där med kattvakt. Jag önskar jag kände någon som gärna ville bo här en vecka och mysa med henne, men det gör jag tyvärr inte.. Hon är ju så social så att enbart låta någon komma hit och mata henne ett par gånger per dag och rensa kattlådan skulle verkligen inte kännas bra. Då blir det det näst bästa. Även om det känns lite som att sätta henne i fängelse i en vecka… Det kändes i alla fall mycket bättre efter besöket, så förhoppningsvis så går det bra.

Jag har inte gett upp lökarna än, trots allt..

Så vi satte igång och byggde en odlingslåda. Jonas hade sett en variant med någon slags nät/väv mellan som han tyckte såg lite mer intressant ut än dom vanliga pallkragarna, så det körde vi på. Det ska tydligen hålla sniglarna borta, men om det fungerar vet jag inte. Jag kan däremot tänka mig att det är mindre risk att dränka löken, som är rätt känslig för vatten. Man får nog hålla lite extra koll så att jorden inte torkar för snabbt i sommar bara.

Det ska tydligen bli mildare igen nu till veckan, så jorden och lökarna får nog vänta lite. Vad tror du? Blir det någon vitlök för oss nästa år? 😂

Mvh,
Expert på att skjuta upp saker

 

 

 

När det blir lite krångligare än man tänkt..

Om du läste mitt senaste inlägg så förstår du kanske vad jag gjort. Jag tog mig ut på den där promenaden och efter många om och men så hittade vi sjön. Ja, jag gick inte själv utan tog med mig Jonas, och tur var väl det..

Målet var alltså att ta sig till sjön där uppe, eller, det är nog faktiskt en tjärn om man ska vara noga. Vi hade inte sett någon stig så planen var helt enkelt att “Vi följer ledningarna, där är det ju röjt och inte så svårt att ta sig fram” 400 meter fågelvägen. Det är ju ingenting.

Vi började med att missa där vi tänkt sväga av vägen och fick gå tillbaka en bit. Sedan var det bara att klampa rakt ut i vildmarken. Jag vill ju kanke inte påstå att jag var klädd för något direkt skogsäventyr, men så tänkte jag mig att det skulle bli en ganska enkel promenad. Vi klättrade upp för en stenig kulle och det dröjde inte många steg innan vi fick hoppa mellan grästovor och jag började fundera över vad jag gett mig in på.

Tre steg senare såg vi färska älgspår..

Jag tror inte riktigt det framgår på bilden, men vi kom fram till ett stup. Vända om eller fortsätta?

Vi såg fler färska älgspår, men vid det här laget borde vi ha skrämt iväg alla levande djur inom en bra bits avstånd.

Klart vi fortsatte. Vi kom (efter att jag trott jag skulle slå ihjäl mig tre gånger) ner till någon sorts sumpmark. Jonas försökte hitta en torr väg över, men det slutade med att han fick bära mig till andra sidan… Jag känner spontant att vi borde ha filmat det här..

En sista liten bergsklättring, den här gången uppåt, och vi skulle inte vara långt ifrån målet.

Gissa vad vi hittade? En stig! Och vatten! Ingen dålig belöning efter den vandringen.. Dom där 400 meterna tog säkert en timme att ta sig igenom..

Den där stenen har potential att bli min nya favoritplats.

Tänk att gå ut hit en tidig morgon, innan dimman har hunnit lätta.

Vi hittade som sagt en stig och efter 10 minuters promenad genom den här skogen var vi nere vid vägen igen…. Inte många meter från där vi var när vi gick för långt tidigare..Om jag var lite orolig över att jag skulle bli besviken så känner jag mig lugnare nu. Jag “känner” inte min skog än, men första intrycket är positivt. Den känns välkomnande, mjuk och liksom..levande.

Att hitta nya guldkorn i skogen

Godmorgon! Det här vaknade jag till i morse. Eller ja, jag satt vid datorn och råkade slänga ett öga ut genom fönstret. Det är lite galet ändå, vad naturen kan åstadkomma.

Nu har den brinnande himlen blivit klarblå och jag “borde passa på” att ta mig ut i solen en stund nu på dagen. Apropå det. Jag läste Elins inlägg “Att hitta nya, själsliga platser” för ett tag sedan och har funderat en del kring det sedan dess. Min första tanke var att “Nja, jag gillar ju att ta mig ut och vandra och upptäcka nya platser.” På semestern är det till exempel något som ofta hamnar högst upp på listan. Men så funderade jag ett varv till.  På semestern, ja.

Hur många gånger har jag varit ute och upptäckt omgivningen sedan vi flyttade hit? (svar: exakt två stycken korta promenader har det blivit) Varför har jag så himla svårt att ens ta mig utanför dörren när jag har precis allt jag kan önska precis runt knuten? Varför saknar jag stigarna och utsikten jag hade i Göteborg? (Det var ju inte ens en riktig skog..)

Då slog det mig att det är ju precis så! Jag vill ha “mina” ställen. Dit stegen bara knatar automatiskt och jag kan varva ner på riktigt. Platser jag vet vad jag kan förvänta mig av. Men varför ha jag inte bara tagit mig ut då? Jag vet faktiskt inte. Kanske har jag varit rädd för att bli besviken?

Så idag ska jag ta mig i kragen och faktiskt ta en skogspromenad. Jag vet till exempel att det ska ligga en sjö inte så långt härifrån…

Ps. Det kan hända att jag även varit lite rädd för att gå ut själv pga alla älgar jag sett här..

 

 

När man har världens bästa syster

När jag vaknade i morse så såg jag att jag hade ett missat samtal från min ena syster. Hon hade även skickat ett meddelande.

Gissa om jag blev förvånad. Nyvaken funderade jag över hur ett paket till mig kunde hamna helt på andra sidan Sverige, hos henne. Och jag har ju inte ens beställt något.

Så visade det sig att hon hade läst mitt inlägg med min önskelista på saker till ett lite mer hållbart hem och helt enkelt fått för sig att köpa en present till mig. Helt apropå ingenting. Vad har jag gjort för att förtjäna det?

Nej, jag har helt enkelt världens bästa syster❤️

En mindre katastrof och läsarundersökning

Totalt kaos

Det var vad min dag började med. Kan du se vad som inte stämmer på bilden här ovanför? (Jag bjuder förresten på en liten sneak peak av vår halvfärdiga anslagstavla.)

Jag släppte in katten idag, precis som vanligt, men missade en liten detalj. Den stackars fågeln hon kom bärandes på. Självklart levde den och hennes plan var tydligen att släppa lös den här inne och leka järnet. Fågeln flög runt i ren panik och katten for nöjt efter. Själv fick jag springa efter och rädda blomkrukor samtidigt som jag försökte undvika en fågelkrock. Jäklar vad läskiga dom är ändå, dom där små…

Våra fönster går ju inte att öppna så jag fick förlita mig på altandörrarna. Efter säkert en timme (varav fågeln legat gömd inne i vår hoprullade heltäckningsmatta en stor del av tiden) lyckades den till slut hitta dörren och friheten. Stackarn. Jag hoppas verkligen att den inte blev skadad.

Som tack för att jag frigav hennes leksak så kom katten in ett par timmar senare och spydde på mattan.

Undersökning

Annars då? Jag knåpade ihop en liten läsarundersökning idag som jag skulle bli otroligt glad om du ville svara på. Jag förväntar mig inga långa romaner som svar, men det skulle vara så värdefullt att få veta lite mer om er och vad ni tycker.

Delta i min undersökning här

Själv då? Hur har din tisdag varit?

Både jag och klimatet kraschar?

Hej där.

För något år sedan skrev jag mycket om hur jag mådde, frustrationen över bristen på energi och att ingen förstod vad som var fel. Sedan dess har jag lärt mig hushålla med energin lite bättre, men framförallt så har jag tagit det väldigt lugnt den här sommaren och min kropp har njutit av värmen. (Blandade känslor till vädret som varit – min kropp älskar det, min hjärna är så klart orolig för jorden)
Sedan vi flyttade har jag faktiskt mått rätt bra. Jonas har skött det mest grovjobbet och jag har gradvis känt att jag mått bättre och bättre.

Hurra jag är frisk!

Trodde jag. Så jag har hjälpt till att renovera. Burit, spacklat och härjat på. Och sedan kraschade jag helt. Total utmattning, illamående och allmän sjukkänsla. Den där frustrerande tröttheten som gör att jag knappt orkar sitta upp och att det t.o.m är jobbig att ligga ner. Den senaste veckan har majoriteten av tiden med andra ord gått till att vila. Nu känns det helt okej igen. Trött, absolut, men hanterbart. Tack och lov! Men jag har lärt mig en läxa. Framförallt fysiska saker ska jag ta det väldigt lugnt med och jag måste trappa ner tempot igen.

Sommar i oktober

Så nu sitter jag här, i solen och försöker varva ner. Blanda ut några få måsten med mycket återhämtning. Det är mitten av oktober, nästan 20 grader i skuggan och solen värmer. Jag har två dörrar öppna, ingen värme på inomhus och det är varmt. Det fläktar t.o.m lite skönt. Det skrämmer mig lite. Nog för att brittsommar inte är något nytt, men brukar det vara så här?

Söndag 7e Oktober

Den här helgen har verkligen varit intensiv. Vi började med att låna bil och släp, som vill fyllde upp maximalt och körde till återvinningscentralen. 7 vändor(!) Vi har 24 gratisbesök per år så där rök en stor del av dessa haha, men förhoppningsvis behöver vi inte dit på ett tag nu.

Efter det åkte vi och köpte gips till vardagsrummet. Vi har även rivit upp och kikat under mattan. Jag var ju lite orolig för att det skulle ha blivit vattenskadat vid dörrarna. Den ena har klarat sig, men vid den andra har träet svällt och det är en stor fläck som inte ser bra ut. Där kommer vi få riva upp och byta ut ett par skivor. Vi måste bara se till att vi vet exakt varifrån det kommer och se till att åtgärda det innan vi lägger något nytt bara, så vi inte står med ett nytt vattenskadat golv igen sedan. Jag vill ju stänga igen den dörren och sätta dit ett fönster istället, och jag tror inte Jonas blir särskilt svårövertalad nu.
Annars har vi alltså sågat gips, skruvat och spacklat en himla massa. Kanske hinner vi slipa ikväll och spackla en gång till, så målar vi imorgon.

På onsdag kommer dom nämligen och sätter in element där inne. Vi funderade ju på golvvärme överallt, men kom fram till att det inte fungerar i vardagsrummet så det kändes som att det var lika bra att ta hit dom för att fixa det direkt.

Trots att det bara är gips än så länge så ser det redan bättre ut 🙂 Nu ska jag bara propsa på att vi målar taket när vi ändå är på g.

 

Det här med minnen – hur tidigt kan man egentligen minnas?

Jag tänkte på det här med minnen idag. Jag vet inte varför, men det ämnet brukar dyka upp med jämna mellanrum. Jag är visserligen en rätt tänkande människa. Herregud så drygt det lät, det jag menar är att jag alltid har haft en tendens att fastna i mina tankar och fundera mycket över det som hänt. En sådan som lever i dåtiden och spelar upp minnen på repeat emellanåt.
Anledningen till att jag började fundera över det precis just nu var för att jag snubblade över en artikel där dom påstod att man inte kan minnas något innan 3-5 års ålder. Tydligen så är det vanligt att inte minnas något alls innan man är betydligt äldre än så.

Mitt första minne?

Mitt, vad jag antar är, första minne består av en bild och framförallt en känsla. Jag kände en så stark lyckokänsla att jag inte riktigt kan beskriva den. Tänk dig den där lugna lyckan där du är helt tillfreds, kombinerat med att du umgås med din bästa kompis och ni skrattar så ni gråter samtidigt som du får den där adrenalinklicks-lyckan när du gör något riktigt roligt som är lite mer extremt. Typ åker bergochdalbana, om du gillar sådant. Jag minns pirret i magen.
Jag är inomhus, men det var inget jag reflekterade över då. Jag kan inte minnas några tankar, ljud eller dofter. Däremot minns jag hur det såg ut, lite som en väldigt blurrad bild. Det kom in mycket ljus från vänster och rakt fram åt vänster var det väldigt grönt. Jag såg allt ur ett grodperspektiv. Hela bilden rörde sig, eller skakade.

Det här är ett minne som ploppat upp många gånger, från att jag var ganska liten. Jag berättade till slut om det för mamma och hon förstod direkt vad jag pratade om. Köket hemma hos mormor. Jag brukade nämligen sitta i en hoppgunga i dörröppningen där man ser rummet just på det sättet. Det stora gröna var deras kyl och frys, som dom senare flyttade eller bytte ut. Enligt mamma så gillade jag verkligen den där hoppgungan och jag tvivlar ju inte på att det stämmer hehe. Jag använde den tills jag var ungefär 8 månader så jag gissar att jag är just så gammal i mitt minne.

Jag har även otroligt många minnen från min morfar, vilket jag är väldigt tacksam för eftersom han gick bort innan jag skulle fylla tre. Jag minns när vi var ute och gick i skogen bakom huset, när jag satt i hans knä och åt majskolv och jag minns när jag fick boken “Bland tomtar och troll” när jag var strax över 2. Dom flesta av mina tidiga minnen är från mormor och morfars hus och det skulle nog bli en hel bok om jag rabblade upp allt.

Minne och språk

Men så ska man ju inte kunna minnas sådant. Jag läste någonstans att sådana minnen är “påhittade” minnen, något som jag däremot inte tror stämmer. Jag har berättat om många av mina minnen för mamma och mormor och fått dom bekräftade. Det är inte heller så att dom berättat dessa för mig först och så har jag skapat minnen utifrån deras berättelser.

Jag googlade lite och hittade den här texten i en artikel på SvD:
“Forskarna tror att det har att göra med att minnen som vi fått innan vi har ett språk blir svårare att komma åt när vi väl har förvärvat ett språk. Att barnet börjar lära sig språk vid 1,5–2 års ålder skulle alltså samtidigt innebära en successiv förlust av de minnen som lagrats tidigt.”  Man behöver betala för att läsa den så jag har inte läst mer än just detta.

Själv var jag nog rätt tidig med att prata, kanske kan det ha något med saken att göra? Jag sa mina första ord innan jag var ett och vid 2 år pratade jag på för fullt. Det ska jag nog förresten mycket tacka min morfar för, han pratade otroligt mycket med mig och vi gick till exempel ofta i skogen där han gick runt och pekade och berättade vad allt hette.

Ord eller bilder?

Tänker du i ord eller bilder? Eller en kombination? Själv är det en kombination av båda, men det är nog framförallt i bilder. Mitt bildminne är dessutom mycket bättre än mitt ordminne. En person jag känner som framförallt tänker i ord har knappt några minnen alls från när han var liten. För mig känns det sambandet ganska logiskt. Ord är svåra att minnas, och framförallt omöjligt innan du lärt dig prata. Men det kan ju så klart bara vara en slump.

Jag tycker som sagt att det här är så intressant att fundera kring. När är dina tidigaste minnen från? Tycker du att det hänger ihop med när du började prata och hur du tänker? Kommentera gärna, det skulle vara så intressant att läsa 🙂

Ny vecka och ny månad – Måndag den 1a oktober

Så var det både ny vecka och en ny månad. Jag gillar nystarter så att kicka igång oktober på en måndag känns lite extra bra. Det blir en dubbel nystart, kan man säga.

Jag började dagen i matrummet, framför brasan, med en stor kopp te och en katt i knäet. Regnet öser ner utanför och det är inga tvivel på att det är höst nu.
Redigera bilder och planering var tanken att jag skulle ägna mig åt. Istället valde Lightroom att inte fungera så jag har suttit i några timmar och försökt få igång det. Efter att ha klickat runt och pillat med saker jag inte alls har koll på, med supportchatt på engelska i bakgrunden, fick jag till slut igång det igen. Fråga mig inte hur, men det fungerar i alla fall och förhoppningsvis så fortsätter det så.

Nu ska jag äntligen sätta mig och äta frukost och sedan startar jag helt enkelt om måndagen.

Hur har din måndag börjat?

Finbesök

Idag har vi äntligen tagit paus från all renovering haha. Min pappa och syster hade ärenden här nere i södra delen av landet så dom tog omvägen via oss innan dom åkte hem till Jämtland igen.

Vi slängde ihop en brunch tills dom kom och satt och bara pratade i några timmar innan dom var tvungna att fortsätta. Pappa fick provköra vår nya bil och gav den tummen upp. Känns skönt att få den “okejad” från någon med koll. Och som jag har saknat dom! Det är det absolut värsta med att bo långt från familjen. Önskar jag kunde träffa dom mycket oftare än jag gör. Tänk vad mysigt om man hade kunnat umgås sådär spontant. Du vet, bara knata över och knacka på. Vi planerar i alla fall att åka upp nu i höst, eller kanske till jul.

Jag fick dessutom några helt fantastiska presenter. Bland annat så fick vi två jättefina lyktor i inflyttningspresent. Jag som tjatat om att vi borde köpa fler sådana jättelänge nu. Dom har fått flytta in i vardagsrummet och kommer nog se hur mysiga ut som helst när det blir mörkt. 😀

“Om du inte betalar $600 i Bitcoins inom 48 timmar så sprider vi…”

För några dagar sedan så damp det ner ett mejl i min inkorg. Eller ja, det hamnade i skräpkorgen. Det märkliga var att det var skickat från min egen mejldress. Hade det inte varit det så hade jag aldrig ens öppnat det.

Jag har läst om sådana här fejkade utpressningsmejl innan men aldrig råkat ut för något själv. Att det är fejk tvivlar jag verkligen inte på, men det känns ju ändå sjukt olustigt att läsa. Bara det att google lägger det i skräpkorgen och varnar över att mejlet kanske inte kommer från mig säger ju en del. Jag kan ändå tänka mig paniken om man faktiskt är orolig över att dom ska sprida något. Själv läste jag det bara och gick vidare. Jag tänkte inte mer på det förrän det dök upp på nyheterna idag.

Jag vet att det inte existerar någon äkta film av den enkla anledningen att jag faktiskt inte porrsurfat. Däremot skulle dom ju kunnat kapa min kamera och koppla ihop det med något random porrklipp. Det är väldigt lätt att klippa och klistra, så det kändes ju lite obekvämt att risken faktiskt fanns.

Det som i så fall känns värre är att det ser ut att komma från min mejladress. Det går att fejka så det är inte säkert att någon haft tillgång till mina konton men jag har ju så klart bytt lösenord överallt ändå. Jag har kollat inloggningshistoriken och hittar som tur är inget konstigt där.

Det var ett tag sedan nu men jag har ju med jämna mellanrum fått mejl om läckor från diverse sidor jag har konto på. Jag har däremot bytt lösenord sedan dess, men det hindrar ju inte från att något läckt någonstans igen.

Mejlet är både komiskt samtidigt som det bitvis känns rätt obehagligt.

Polisen har gått ut och varnat och uppmanar alla satt inte betala eller svara på mejlet. Istället ska man:

  • Byta lösenord
  • Tejpa över kameran
  • Anmäla
Har du råkat ut för det här eller något liknande?