Therese Wiksten
Browsing Category

Livsstil

Tankar om att ha utekatt

Direkt efter att vi köpt huset så kom så klart diskussionen om katten upp. “Nu ska hon vara utekatt”. Så tycker i alla fall Jonas. (Och alla andra personer vi pratat med) För mig tar det emot lite mer. Eller ja, ganska mycket mer faktiskt.

Argument för att fortsätta gå ut i koppel

Dels så tycker jag att har man djur så ska man hålla koll på dom. En katt är egentligen inte SÅ stor skillnad mot för en hund. Springer dom helt lösa så har man ju ingen aning om vad dom gör. Det känns sådär roligt med grannsämjan att direkt ha en katt som springer och skiter i rabatterna och pissar på stolsdynor.. Det fungerade dessutom jättebra att ta ut henne på koppelpromenader när vi bodde i Göteborg så rent praktiskt vet vi ju att det går..

Den andra aspekten är kattens säkerhet. Hon kan fastna, bli instängd, påkörd, tagen av ett rovdjur eller råka ut för elaka människor.. “Den risken är minimal” tycker Jonas och jag kan förstå honom, dom har haft katt där han växte upp och dom katterna har klarat sig bra. Jag har haft mindre tur. Vi har ganska många katter under min uppväxt som både försvunnit och blivit påkörda. Nästan alla har råkat ut för något, den enda som faktiskt klarade sig bra gillade inte att gå ut och var innekatt mot slutet… En var på vift i ett par år innan vi hittade honom på en gård flera mil bort. Det är lite jobbigt att inte veta vad som hänt när dom försvunnit. Har dom blivit påkörda, tagna av rovdjur, fastnat? Led dom? Ja, du förstår..

gps till kattEn gps till katten

Jag är ju totalt nerröstad i det här, så ut ska hon få gå själv, men vi har kompromissat lite. Vi har köpt en gps till henne. Den skyddar inte mot bilar, rovdjur eller elaka människor, så jag kommer fortfarande vara nojig. Däremot så kan vi se var hon är, om hon fastnat, blivit instängd eller irrat sig iväg. Vi kan gå och hämta henne om hon t.ex inte kommer hem på kvällen eller om vi ska åka bort.

Nu hoppas jag bara den fungerar. Vi hämtade ut den igår så sedan dess har hon fått ha den på sig här hemma så vi ser om hon “godkänner” den. Hon har tack och lov inte brytt sig alls. Det var faktiskt det största problemet när vi letade – att hitta en som var tillräckligt liten.
Nu ligger den på laddning och så fort den är klar så ska hon få gå ut utan koppel för första gången. Det kommer antagligen ta tre minuter innan hon är utanför tomtgränsen och sedan kommer jag sitta här fastklistrad framför kartan på datorn.

Hur tänker du om utekatter? Har du katt själv? Är den ute? Vad tycker du som inte har katt om alla katter som springer lösa? Är jag helt ensam om att resonera som jag gör? (Förväntar mig “Team Jonas” i kommentarsfältet haha)

Bergvärme och källarrenovering – en uppdatering

Välkommen ner till min källare..

För ett tag sedan pratade jag om att vi tänkte sätta in bergvärme och konvertera från direktverkande el till vattenburen värme. Då hade vi några olika firmor på besök och vi var mitt i processen att välja.

Det har hänt lite sedan dess. Väldigt snabbt efter att vi godkänt ett av företagens offert så fick vi papper hemskickade för att skicka till kommunen. Ungefär en vecka tog det innan vi fick tummen ur och skickade in dom, men sedan gick det snabbt! Vi hade förväntat oss några veckors handläggningstid, men inte då. Det tog nog knappt ens en vecka innan vi hade ett brev i lådan som gav oss okej på att sätta igång.

Dags att borra

Vi hörde av oss till företaget som ska ordna med bergvärmen och företaget som borrar åt dom kunde komma hit nästan omgående. I tisdags var dom här och kikade och i onsdags morgon kom dom hit med borr, container och hela schabraket. Sedan stod han här och borrade, borrade och borrade hela dagen. I blåst, regn och med några hagel- och åskskurar. Det kan inte ha varit den roligaste arbetsdagen i hans liv.. Nu har vi ett litet rör som sticker upp och tanken är att vi ska ha grävt fram till huset nästa gång dom kommer hit.

Eftersom det hela gick väldigt mycket snabbare än vi trott så hade vi inte ens börjat riva ut nere i källaren. Helt plötsligt fick vi lite bråttom…

Projekt: Riva källare

I fredags efter jobbet satte Jonas igång med källaren och jag tänkte vi skulle ta en titt på hur det har gått. Planen var att riva golvet, ta bort väggarna till en liten “skrubb/matkällare” där pumpen ska stå och riva ner träet på väggarna så dom kan dra rören till dom nya elementen. Ett ganska snabbt och enkelt jobb hade Jonas tänkt sig.

Nu går det ju sällan så smidigt som man har planerat..

Herregud så mycket material det blir när man river! Det är helt galet. Det känns knappt som att det är något alls som ska ner men vips så är hela källaren totalt fylld med bråte.

Vi har turen att ha en relativt torr källare, men det var verkligen ett bra drag att göra sig av med allt organiskt. På ett par ställen har dom haft fuktproblem och det syns på reglarna.

Tvättstugan före

tvättstuga före

Den blåa dörren rakt fram går till en skrubb/matkällare. Jag som var så glad när jag såg den på visningen, men nu ryker den för att få plats med värmepumpen..

Renovering påbörjad

Det är dubbla dörrar ut, och för att kunna ta bort golvet var den innersta dörren tvungen att tas bort. Sedan var det bara att långsamt jobba sig inåt. Först dra bort den pålimmade mattan och sedan bända upp skiva för skiva. Dom hade i alla fall lagt plast under så golvet hade klarat sig bra från fukt.

Den här var lite intressant. Vi hade ingen aning om vad vi skulle hitta i den inbyggda lådan/bänken.. Frigolit, glasull och en massa, massa lecakulor visade det sig vara i den.

Så mycket skräp….

Tvättstugan just nu

..och så här långt har vi kommit i tvättstugan nu. Skrubben är borttagen liksom golvet och den platsbyggda hyllan + bänken/”dräneringsboxen” längs med väggen. Nästa steg blir att ta bort panelen mot krypgrunden, göra om dörren som går till krypgrunden, ta bort innertaket och lägga golvet. Innan dess måste vi också komma på en bra lösning med dränering från berget och hur vi gör med den synliga stenen. Kanske bilar vi och sätter in en avlång brunn efter kanten.

Sedan ska vi också göra klart själva tvättstugedelen, men det gör vi inte nu. Köpa nya skåp, en annan tvättho, bänkskiva, kakla om osv. Och så har vi det stora frågetecknet. Bastun. Ska den vara kvar eller rivas? Duschen måste rivas och göras om hur som helst och vi skulle antagligen behöva ta bort och se hur dom byggt bastun. Om det är trä direkt mot ytterväggen även där. Det känns som att det kan bli svårt att montera ner bastun och bygga upp den igen? Det är ju däremot inte något vi måste göra nu för att dom ska kunna dra in elementen, så den frågan spar vi nog till senare.

Gillestugan

Dags för nästa rum – gillestugan. Här kommer det bli TV-rum. Någon gång i framtiden kommer vi byta ut spiraltrappan till en vanliga trappa, men just nu ska vi bara ta bort allt organiskt, byta golv och se till att dom kan dra rören till elementen ..om typ en vecka eller så..

Först ryker den hemska heltäckningsmattan..

..sedan var det dags att riva upp golvet. Det gick så himla segt. Tills jag fick idén om att såga upp det först. Efter det flöt det på mycket snabbare och vips så var golvet borta. Fast inte riktigt kanske. Och igen – SÅ mycket skräp…

Här under har det bott en hel del möss under årens gång…. Vi har hela tiden pratat om att riva ner allt trä på väggen, men Jonas tappade sugen lite när han insåg att även dom i gillestugan troligtvis ser ut som den väggen man ser lite av inne i tvättstugan längst till höger på bilden ovan. Dvs lecablock och inte lättbetong. Tror jag han sa. Nu verkar väggarna här inne vara uppreglade med trä direkt mot ytterväggen och det är dessutom plastfolie mellan så bort måste dom… Det här rummet blev alltså väldigt mycket mer omständligt än vi hade förutspått..

Det dunsade till och när jag kom ner så möttes jag av detta. Det mintgröna rummet är tänkt att bli Jonas studio, men nu när väggarna är borta så skulle jag vilja behålla det så här öppet (och slippa fundera på hur vi ska bygga upp nya fukttåliga väggar) Måste bara hitta ett annat rum till Jonas. Väggen som inte är riven än, mot den gula och mintgröna väggen går mot baksidan. Hela tomten sluttar, inte så mycket att det är i nivå med källaren men inte långt ifrån. Kanske skulle man gräva ner det sista och sätta upp stora fönster och dörrar ut?

Gillestugan just nu

Rummet är helt öppet. Nu är det resten av golvet, alla väggar och hörnet med garderober kvar.. Det ska även flytspacklas, läggas golv och målas, men det är i alla fall inte lika mycket panik. Vi måste däremot veta hur vi ska göra med väggarna innan dom kommer hit och sätter upp elementen så det inte blir helt galet.

En vecka kvar..

Jag tror vi har den här veckan plus helgen att göra klart, plus gräva för kablarna och plocka ner altanen där ute. Tror du vi hinner?

Ett inlägg om valet

Jag har suttit och skrivit på ett inlägg om valet i ungefär en vecka nu som jag inte lyckats publicera. Det har inte känts rätt. Det är för mycket som skavt och jag har inte riktigt vetat i vilken ände jag ska börja. Det har mest känts som en osammanhängande svammel.

Jag har varit orolig. Det är första gången som jag på riktigt känt mig orolig inför ett val. Det har varit så mycket hat och det är svårt att veta hur utbrett det är. Är det bara några få idioter som skriker högt eller är det så mycket som dom vill få det att verka som? Rasismen har inte hållit sig till forumen, utan vi har fått se den helt öppet ute på gatorna. Det är skrämmande.

Jag har sett helt öppna diskussioner på forum. Det hatas och hetsas. Homosexuellas, invandrares och kvinnors rättigheter kastas rakt ut genom fönstret, och nästan ingen verkar reagera. (!?!) Kvinnor står och hejar på när våra rättigheter ifrågasätts. Vad sjutton händer? Hur mycket av det har varit äkta?

Äntligen är valet över(?)

Nu är det måndagen efter valet och vi har ett preliminärt resultat. Vilket Sverige vaknade vi upp till idag? Ingen riktigt vet.

Det positiva är att SD aldrig blev så stora som många hade befarat/hoppats på. Det pratades om att dom skulle bli det största partiet och siffror upp mot 25+%. Det hända som tur var inte. NMR gick också, tack och lov, sämre än förväntat. Dom kampanjade rätt hårt i Kungälv, som inte ligger långt ifrån mig, och hade hoppats på att ta sig in där.

Jag är inte förvånad men ändå otroligt besviken över resultatet i mitt valdistrikt. Det här är alltså mina grannar, min närmsta omgivning. Jag vet faktiskt inte vad jag ska säga. Jag känner mig lite uppgiven.

Vi kommer ha en liten, liten övervikt för ett blått styre i kommunen. Centern blev största högerpartiet och jag är glad över att det gick så pass bra ändå. Men 25% för SD?
Jag hoppas dom fyra kommande åren kan ändra på trenden. Jag vill inte att SD ska ha 25% av makten men jag vet inte hur man skulle kunna komma undan det. Vi har trots allt en demokrati. Röstar de övriga partierna systematiskt ner SD så har vi ju samma problem som vi haft länge nu, vilket jag tror är en av anledningarna till att dom kunnat växa så mycket. Offerkofta på.. Jag har dålig koll på vad dom vill på kommunnivå, förhoppningsvis inget helt galet. Jag får hoppas på att övriga partier sköter sig så pass bra att dom kan vinna över en del röster till nästa val.

Både S och Mp backar i riksdagsvalet. Det borde tala för en alliansregering även om dom rödgröna har ett minimalt övertag. Eller ja, det är så jämt att jag egentligen inte förstår hur någon kan se någon fördel åt något håll. Det ska bli spännande att se dom slutgiltiga siffrorna..

Jag hoppas lite på en blågrön regering. Miljön har fått mer plats hos alliansen och det känns bra att Centern vuxit, men ett Miljöpartiet hade förhoppningsvis kunnat driva på det lite extra. Jag håller kanske inte med om alla deras lösningar på problemen, men jag tror vi måste växla upp och lägga otroligt mycket mer fokus på miljöfrågorna än vi gjort tidigare. Nu skulle den här regeringen, enligt dom preliminära siffrorna, fortfarande vara en minoritetsregering så då är nog chansen fortfarande större att alliansen vill bilda regering själva.

Vad tror du? Vilken regering kommer vi få se framöver? Vilken regering skulle du vilja ha om du fick bestämma?
Influencers of Sweden summer workation

På Summer workation med Influencers of Sweden

Där, bakom träden, döljer sig Nathalies dröm och under några dagar har jag fått ta del av den.

För ungefär två år sedan köpte hon och hennes sambo en gård på en ö i Mälaren och sedan dess jobbar dom på att bli självförsörjande. En rejäl kontrast mot för hur de flesta av oss lever idag. I bloggen “Att leva sin dröm” delar hon med sig av livet på ön och under några dagar i slutet på förra veckan så bjöd hon dessutom hem mig och 11 andra till sitt, inte så lilla, paradis.

Work + Vacation = Workation

Vad är det vi har gjort då? Jo, tillsammans med 11 andra personer från Influencers of Sweden har jag spenderat några dagar på en s.k “workation“. I vintras skrev jag om Winter workation i Åre och nu var det alltså dags för en “Summer workation”.

Foto: Helena Gunnare
När vi steg i land blev vi mött av en stor flock får som kom rusandes mot oss och hälsade oss välkomna (eller möjligtvis ville ha mat…)

Kanske har du hört begreppet innan, eller så är det helt nytt för dig liksom det var för mig när jag bokade resan till Åre. Workation är en perfekt blandning mellan arbete och semester. Vi träffas, inspireras av varandra, byter erfarenheter, knyter kontakter och har workshops/föreläsningar. Vi varvar arbete framför våra datorer med djurmys, badtunnebad, dopp i Mälaren och slappande i hängmattan. Och en massa samtal, skratt och självklart häng inne hos kattungarna. Ja, dom hade ett eget kattungerum!

Foto: Linnea Edmark
Elin Kero/nevnarien skapar vloggintro

Vi fick en rundtur av gården och genomgång av alla djuren ❤️

Själv hade jag och Jonas precis flyttat till hus och börjat fundera på höns och grönsaksodling när jag läste om den här helgen. Inte alls i samma skala som för Nathalie och Anders, men vi är inne och nosar lite på det området. Sådan otrolig tajming!

Foto: Ulrica Hallén
Jag är inte mindre sugen på att skaffa höns efter den här helgen…

Många ansikten var bekanta sedan Åre, men flera var helt nya. Nathalie och Anders gjorde ett fantastiskt jobb med att få oss att känna oss som hemma och stämningen i gruppen var så himla härlig. Vi har kunnat diskuterat både högt och lågt och jag har skrattat så jag nästan fått träningsvärk i magen.

Elin Kero har delat med sig av helgen i sin senaste vlogg och jag tycker hon har fångat känslan så fantastiskt bra. Precis så här upplevde jag helgen och hur härligt är det inte att kunna titta tillbaka på den så här? (tips: in och följ om du inte redan gör det!) Ps. Tur jag inte är modebloggare.😂

Varför?

Varför åker jag iväg på sånt här? Jag som är rätt introvert och egentligen tycker det är ganska jobbigt att bli inslängd ihop med en grupp okända människor. Avskärmad på en ö dessutom. Det är kanske här min beskrivning “social introvert” passar bra in. Jag älskar ju att umgås med roliga, kreativa människor. Och så är jag möjligtvis lite impulsiv.

Foto: Jeanette Seflin
Evelina, resebloggaren som inte flyger och Malin som planerar att skriva en bok

Träffa personer som tänker och lever utanför ramen

Jag har inte varit bortskämd med att vara omgiven av kreativa entreprenörer, utan dom flesta i min närhet har varit väldigt nöjda med ett traditionellt arbete. Jättebra för dom så klart, men själv känner jag mig lätt både ensam och lite udda när jag strävar efter något annat.
Att ha personer runt en att inspireras av och bolla tankar och idéer med som andra kanske inte riktigt förstår är så himla värdefullt. En dos av peppig ingenting är omöjligt-känsla.

Andra brottas med samma problem som en själv (← viktig insikt)

Det är så lätt att känna sig ensam med sina problem. För mig känns det ofta som att allt är så himla enkelt för alla andra. Som att alla bara glider fram och jag är den enda som kämpar motströms. Men så sitter man där och pratar och inser hur ofta vi delar samma problem. Bara att veta om det är skönt, men framförallt att kunna ventilera och hitta lösningar tillsammans.

Skapa nya kontakter

Ett fantastiskt tillfälle att lära känna nya personer! Kanske delar vi samma intresse, eller så är det kreativiteten, företagandet eller något helt annat som binder ihop oss. För oavsett så har vi otroligt mycket gemensamt. Som bäddat för nya vänner och oväntade samarbeten.

Lära känna mig själv

För mig har det varit otroligt utvecklande att bege mig utanför min comfort zone. Speciellt inför Winter workation då jag verkligen inte kände någon och inte hade en aning om vad jag skulle förvänta mig. Jag har fått jobba med prestationsångest och mina “inte ska väl jag-tankar”. Jag har lärt mig så mycket om mig själv, jag har vågat drömma större och har en tydligare bild över vart jag är på väg. Steg som är svåra att ta om man inte omger sig av personer som redan vågat kasta sig ut i det där otrygga, utanför boxen.

Social baksmälla och att hushålla med energi

Jag har ju pratat om det förut, den där utmattningen som inte var en utmattning men som ingen vet vad det är. Jag är inte frisk men jag blir hela tiden bättre och bättre på att anpassa mitt liv efter (bristen på) min energi. Jag får prioritera och tar jag det bara lugnt innan och efter ett sånt här event så går det ändå helt okej. Tack och lov så var det också en så bra grupp att det inte heller kändes jobbigt dom gånger jag ändå behövde gå undan eller när huvudet strejkade helt.

Den här veckan som gått efter eventet har jag alltså ägnat åt återhämtning och att landa lite i alla nya intryck. Jag har mängder med anteckningar och idéer som jag ska kika igenom och jag känner mig sjukt taggad.
Det här har varit den perfekta kickoffen inför hösten!

Avslutningsvis så tycker jag du ska titta in hos de övriga som var med under helgen

Caroline Frankesjö • Elin Kero • Evelina Utterdahl • Helena Gunnare • Iréne Jansson • Jeanette Seflin • Linda Engström • Linda Hörnfeldt • Linnea EdmarkMalin TegnhammarnNathalie NylénRania RönntoftUlrica Hållén

Jag ska spendera helgen på en ö

I morse stod klockan på 04:00 när larmet ringde. (Vad tänkte jag egentligen när jag bokade tåg kl 06:00?!) Jag hade inte packat klart, mitt hår var en stor tovig oreda efter tvätten i går kväll och jag vaknade med århundradets största vagel. Jag hann till tåget, håret blev borstat (men det blev stressigt där ett tag) och jag har antagligen glömt hälften. Jag har redan fått köpa strumpor men jag har någon timme till godo innan jag lämnar Stockholm. Trots den lite jobbiga starten är jag sjukt peppad på helgen!

Jag ska nämligen spendera den ute på en ö, hos Nathalie som driver “Att leva sin dröm”. Vi är ett litet gäng som ska få ta del av hennes vardag och samtidigt inspireras och lära oss av varandra. Och mysa med djur. Oj, vad vi ska mysa med djuren.

Efter att jag och Jonas flyttat till hus så har vi pratat mycket om att leva mer hållbart. Helt självförsörjande, så som Nathalie jobbar för att bli, kan vi inte bli på vår lilla villatomt men en liten bit kan vi komma. Höns, odlade grönsaker, eget vatten & avlopp och i framtiden även (delvis) egen el. Det är drömmen just nu. Förhoppningsvis kommer jag hem med en massa ny inspiration och ännu mer taggad än innan.

Från stadskatt till ett liv på landet

Det är inte bara vi som flyttat från stan till landet – katten har också gjort det. Nu bodde hon på landet innan hon kom till oss så det borde inte bli en så stor omställning, men jag märker ändå att det är mycket som är nytt för henne.

Tanken var att hålla henne inomhus tills jag kommer tillbaka från Stockholm på söndag. Sedan skulle jag börja vänja henne vid området med promenader i sele. Nu har hon smitit ut två gånger. Första gången hade jag nog inte stängt källardörren riktigt men det blev inte någon lång utflykt. Hon och grannkatten låg och spanade på varandra och när grannkatten drog kunde jag bära in henne igen. Igår hade Jonas varit lite optimistisk med hur mycket vi kunde öppna fönstret så helt plötsligt såg vi gumman knata förbi när vi var på baksidan. Då var hon lite mer sugen på äventyr så hon drog rakt ut i skogen och det krävdes lite lirkande med att få hem henne igen.

Lika bra att dra på henne selen och utforska området.

Idag har vi varit ute igen och inspekterat gården. Jag försöker få henne att förstå var vår tomt är så hon inte drar rakt in till grannen. Lite naivt, men värt ett försök. Visst kan hon göra som hon vill sedan, men förhoppningsvis så förstår hon att hon inte ska knata in till grannen. Det fungerade bra i Göteborg i alla fall.

katten ser kor

Blicken när gumman ser kor för första gången. Jösses vilka märkliga varelser. Dom kan man sitta och titta länge på.

Jag har aldrig sett så torrt blåbärsris innan..

En mus kutar förbi och jag inser att jag inte behöver vara orolig för att vi ska ha möss inne. Ja, inte levande möss i alla fall..

Jag vet att många säger att “äh, släpp ut henne bara” men jag har för mycket dåliga erfarenheter av utekatter. Helst hade jag velat ha gumman som innekatt med koppelpromenader men då skulle nog Jonas bli galen på mig. Möjligtvis att grannarna skulle skratta åt mig också.

Men hur skyddar man egentligen katterna från rovdjur, skador och att bli instängda? Jag köper inte riktigt att “det är sånt som hör till”…

Beroende av internet

Internetberoende

Vi visste att det var draget fiber i området men att de förra ägarna valt att inte ansluta sig det det. Typiskt, men det är i alla fall framdraget till tomtgränsen så det första vi gjorde när vi skrivit papper var att höra av oss till fiberföreningen. Där var det (så klart) semester så det gick ju inte sådär snabbt och smidigt som vi föreställt oss. Istället fick vi försöka hitta ett annat internet så länge, men utan bindningstid ifall det skulle gå relativt snabbt att ordna fiber. Vi hittade som fungerade här ute och ett par veckor eller så skulle det ta innan allt var fixat och klart med det. 2 veckor utan internet.

Vi har ju telefonerna så det kändes ändå hanterbart. Nu visade det sig däremot att vi köpt ett hus med helt värdelös täckning. Inte bara lite segt, utan ofta helt oanvändbart. “Endast nödsamtal” dyker upp lite överallt och samtal bryts om man råkar gå lite fel. Det är väldigt inkonsekvent också, så ett ställe som fungerat bra en stund kan vara helt värdelös nästa. Hemsidor tar evigheter att ladda och att kolla på Youtube har varit helt uteslutet. Instagram har knappt fungerat. Maila tre bilder tog mig 2 timmar.

internetberonedeHade vi bott kvar i Göteborg hade det inte varit några större problem. Då hade jag helt enkelt kunna gå ner till biblioteket och sätta mig när jag behövde. Nu då? Mitt ute i ingenstans. Inte lika enkelt.

Ofrivillig internet-detox

Vi har med andra ord haft lite av en ofrivillig internet-detox. Kanske inte helt lägligt när man precis flyttat och har 1000 saker man skulle vilja googla och kolla upp. Men det har gått, och det blir ju i alla fall lite mer hanterbart när man vet att det är tidsbegränsat.

I onsdags skulle internet ha kickat igång. Japp. Skulle. Det gjorde det inte. Lampan lyste rött och hur vi än startade om, bråkade och trixade så ville det inte fungera. Hur svårt ska det vara att koppla in en router? Efter ett samtal till supporten så visade det sig att visst var problem någonstans. Dom behövde skicka ut en tekniker. På måndag(idag) eller tisdag skulle vi nog ha internet. Det kändes lite som om någon hade sagt till mig på julaftons morgon när jag var barn att jag skulle få vänta en vecka till på tomten.

På fredagen hörde dom av sig och tydligen så är det något med någon stolpe som dom inte fick kontakt med. Dom behövde upp och klättra men eftersom det var halv storm i slutet på förra veckan så gick det ju lite si och så med det. Han tipsade däremot om något “hjälp mitt internet fungerar inte-kit” som Telia erbjuder när internet strular. I helgen fick vi, mot en liten pant, hämta ut trådlöst internet så vi ska klara oss till dom löst problemet. Jag är sjukt tacksam för den servicen. Det är inte världens snabbaste, men antagligen så bra internet som vi kan få här utan fiber, och framförallt – internet fungerar!

Är det osunt att vara beroende eller är det så livet är idag?

Dom här veckorna har fått mig att inse hur beroende jag faktiskt är av internet. För mig är det tydligen en av sakerna jag behöver för att mitt liv ska fungera. Det känns lite läskigt ändå. Det krävs så lite för att det ska bli enorma problem. Jag har inte sett mig som beroende innan. Jag är inte ju beroende av sociala medier och jag klarar av att lämna telefonen hemma när jag åker någonstans. Jag sitter inte och scrollar igenom Facebook eller Instagram 100 gånger om dagen “bara för att”. Du vet, det där som folk tar upp när dom pratar om beroende.

Men… I princip hela min bekantskapskrets bor utspritt över landet. Jag håller kontakten med min familj över internet. Jag får alla nyheter via internet. Jag betalar räkningar och bokför online. Jag kollar upp var återvinningscentralen finns och när den är öppen över internet. När vi ska köpa bil så hittar vi den på internet. Ska vi skaffa bergvärme? Fråga Google. Och så vidare i all oändlighet. Sådant där som jag aldrig ens reflekterat över. Lika självklart som luft. Tills det försvinner…

>>Skulle du klara dig utan internet?
Nyinflyttad i huset

Nyinflyttad och flyttkaos

Hej! Det var ett tag sedan nu. Tanken var inte alls att ta ett uppehåll från bloggen men ibland blir det inte riktigt som man tänkt.

När jag skriver det här sitter jag i en kvarlämnad rottingfåtölj i vårt nya vardagsrum, osäker på om jag faktiskt kommer lyckas publicera inlägget. Vi har nämligen inte fått in något internet än och mobilen fungerar katastrofalt dåligt. (Edit: Lyckades inte lägga upp inlägget med telefonens internet så nu sitter jag på ett bibliotek i Göteborg)

Vi skrev papper och fick nycklarna förra onsdagen. Jonas skulle (tyvärr) vara ljudtekniker på Café Torpet så han släppte av mig vid huset innan han åkte dit. Känslan att kliva in och veta att allt det här är vårt går inte riktigt att beskriva. Eller förstå själv. Jag gick mest runt i cirklar och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Var börjar man?

Vi flyttar från en väldigt liten 1a där dom enda två möblerna vi hade var platsbyggda och kvarlämnade så just nu har vi mest bara provisoriska möbler vi fått till skänks. Inte riktigt vår stil men vi får ta det rum för rum sedan. Detsamma gäller själva huset, det är mycket renovering som ska göras men det får betas av sak för sak allt eftersom. Det kommer alltså bli en hel del inredning och före-/efter-bilder framöver. Hoppas du tycker det känns lika spännande som jag!

Den här veckan har det däremot mest varit sådana där “ospännande” saker. Vi har ordnat med elavtal, sophämtning, tecknat internet i väntan på fiber, försökt få tag på företag som kan fixa bergvärme (alla verkar ha semester..) och så har vi burit lådor. Och så klart gått runt och pratat drömmar och gjort planer för framtiden.
Jagat bil har vi också gjort. Det går sådär. Det ligger en ute i Sundsvall som känns intressant, men han verkar vara svår att få tag i. Har vi tur blir det en liten roadtrip norröver snart med andra ord.

En vecka in så verkar katten trivas också. Hon har ju onekligen lite mer yta att röra sig på. Tyvärr har vi ju inte hunnit “kattanpassa” huset men hon verkar nöjd ändå. Det finns många fönster att spana ut genom, rottingfåtöljen som förra ägarna lämnade kvar får högsta betyg och den där enorma klösbrädan (heltäckningsmattan) är hon riktigt nöjd över. Lyckligt ovetandes om att den ryker när vi renoverar. Katter ska ogilla förändring, men hon har känts väldigt lugn med den här omställningen. Det tog någon dag innan hon slappnade av och nu är hon the queen of the castle.

Brand jämtland Foto: räddningstjänsten Jämtland

Spelar det någon roll vems fel det är?

Inte ens jag som älskar solen och värmen kan njuta just nu. Jag lider med alla bönder. Allt är snustorrt, inget växer och djuren måste tvångsslaktas. Det är lite svårt att greppa hur illa det faktiskt är. Det är illa för oss konsumenter och det är ännu värre för bönderna själva.

Inte nog med att det är torka, det brinner på en mängd ställen. I alla län utom tre läste jag igår. Det läskigast är att följa branden hemma i krokarna där jag är uppvuxen, i byn kring där pappa bor. Jag får lite flashbacks till för fyra år sedan då jag var i Kalifornien samtidigt som ett gäng bränder härjade. Det var läskigt, men samtidigt vet man att dom är vana vid att hantera sådant där. Kanske kommer vi behöva bli det här också om det fortsätter så här?

Det har knappt regnat på hela sommaren och det är akut vattenbrist. Vi ser hur det bara blir mindre och mindre vatten i dammarna och bäckarna. Dom äldre pratar om att dom aldrig sett så lite vatten innan. Jag oroar mig lite för om vi kommer ha något vatten i brunnen när vi flyttar in i  huset. Men mest oroar jag mig för klimatet på det stora hela.

Det finns inget “lagom” kvar i “lilla landet lagom”. Regnar det så har vi översvämningar och är det torka, ja då ser vi knappt en droppe på flera månader. Jag firar jul hemma i Jämtland utan snö eller så vräker det ner och vi har rekordmängder. Vädret känns otroligt opålitligt.

Jag läser om ett stort isberg som lossnat från glaciären och som hotat en Grönländsk by. Om galna temperaturer och ett Arktis i kris. Vad gör vi om det smälter och Golfströmmen sätts ur spel?

Jag läser om forskare som säger att det är kört och att vi helt enkelt borde sluta försöka rädda planeten och istället förbereda oss på att leva i en stor katastrofzon…

Det har varit så mycket diskussioner i så många år nu. Ena sidan skriker att “Klimatförändringarna är på riktigt, vi måste agera NU” medan den andra kontrar med att “Det är bara bullshit, klimatet går i cykler”. Själv känner jag bara att “Spelar det någon jävla roll?!?!?” Dinosaurierna blev utrotade av något högst naturligt, men jag tror dom skiter fullständigt i att det inte var deras fel. Vi sitter här med förändringar i klimatet som hotar hela vår existens och en stor del av befolkningen verkar tycka att “Jag tror inte det är mitt fel så det är som det är” Hela Florida till exempel riskerar att ligga under vatten men ingen verkar bry sig för…ja, det är ju inte deras fel.

Klimatet kommer ju inte bli sämre av att vi sparar på resurserna så vad har vi att förlora på att försöka? Och OM det nu är något helt naturligt och något vi inte orsakat åt så måste vi väl ändå försöka lösa situationen? Då om något så är det väl bra att vi är så pass utvecklade att vi ändå har möjlighet att förutspå, anpassa oss och åtminstone försöka påverka situationen?

stylad lägenhet

Göteborgs bästa studentlägenhet?

För ett litet tag sedan skrev jag om våran lägenhet och att den var färdigrenoverad och redo för att säljas. Nu är den stylad, fotograderad och ute på Hemnet.

annons hemnet

Vi valde att anlita ett företag som stylade lägenheten och herregud vilket lyft den fick! Hade vi inte gjort det så hade vi gett oss på att styla den själva, så det är kanske lite orättvist att jämföra en nästan helt tom lägenhet mot den färdigstylade. Jag tvivlar däremot över att vi hade lyckats ens i närheten av så bra som dom gjorde.
Jag tror att jag är för låst vid vad jag själv tycker är snyggt för att kunna få till en sån där neutral inredning som tilltalar nästan alla.  Och att få till alla små detaljer..

>>Vad tror du? Är det värt pengarna att anlita stylister?

Det är riktigt spännande att följa hur det går för annonsen och få uppdateringarna från vår mäklare. Det känns som att den drar till sig rätt bra med besök på Hemnet. Vi är redan uppe i nästan 3500 (medan den andra ettan som lades ut strax innan vår har ca 1600 besök) Så får man ju hoppas på att dom som är inne och  kikar faktiskt också är intresserade av att köpa 🙂

Vi har visning på måndag men har redan fått in förhandsbud och några bokade förhandsvisningar. Tänk om den blir såld innan helgen! Så skönt det hade varit.
Det skulle å andra sidan inte vara konstigt. Det är jättestor brist på ettor och kollar man slutpriserna så är många uppe och snurrar kring 1,7-1,9 miljoner. Några har även passerat 2 miljoner! Jag tror inte våran kommer gå upp riktigt så mycket (men det hade ju så klart varit helt fantastiskt hehe) Den ligger ju ändå i ett bra området och i en riktigt bra förening.

Vi har suttit och räknat på vilka renoveringar vi kan göra med huset baserat på vad vi får för lägenheten så det börjar kännas lite som ett lotteri. Får vi x kan vi göra det, får vi y kan vi göra det och det och får vi z ….

Sjukt spännande (och nervöst!) är det i alla fall.

Blev du lite sugen på att köpa en liten, mysig lägenhet i Göteborg så finns den här…fast kanske inte länge till 😉


Följ mig:
FacebookBloglovinBlogkeen Instagram

 

Vi firar 5 år som gifta!

Idag för 5 år sedan stod vi vid altaret och sa “Ja” till varandra. Helt galet. Det har gått så snabbt samtidigt som det känns som om vi alltid varit gifta.

Att planera bröllopet ihop är något av det roligaste jag gjort och jag hade så gärna velat göra om allt igen. (När är det okej att förnya löftena haha?) Det var helt klart en av dom bästa dagarna i mitt liv och trots att allt kanske inte riktigt gick enligt planerna så var det verkligen helt fantastiskt. Det är dessutom inte ofta jag har hela min familj samlad på samma ställe.

Vid 5 år så firar man tydligen träbröllop, så det passar ju kanske bra att vi är totalt omgivna av skog. Jag hade en tanke om att vi kanske skulle vanda ut någonstans, ta med lite picknick och ha det lite mysigt bara. Kanske åka ut en sväng med båten. Någon mer avancerat firande blir det nog inte nu. Men man kan ju också se det som att vi firar med att köpa hus i år.

Oväntat besök

Sammanfattningsvis måste jag säga att vi hade en riktigt trevlig första helg här uppe. Det går en pilgrimsled precis förbi här och idag gick vi en bit längs med den. Så himla vackert! Vi passade även på att ta med katten ut på lite upptäcktsfärd. Sådan lyx att ha allt det här precis runt knuten. Hoppas verkligen det finns något liknande borta vid huset vi köpt.

På gården bredvid ligger hembygdsgården och i anslutning till den ligger en gammal såg från slutet av 1800-talet. Häftigt att det finns sådant bevarat och att sakerna dessutom faktiskt fortfarande fungerar(!). 

Västtrafik imponerar inte

Jag vet inte hur det är med SL ute på landet, men jag har alltid haft känslan av att det går rätt bra med bussar i hela regionen. Västtrafik däremot känns inte riktigt lika tillgängliga. Där vi är nu går det inga bussar på söndagar, utan man får istället ringa i förväg och boka taxi. Helt okej ändå, och man ska väl vara glad över att det går att ta sig någonstans. När det fungerar. Just idag visade sig västtrafik inte från sin bästa sida..
Vi såg det Österrikiska paret sitta i busskuren när vi kom hem så vi tänkte gå ner och säga hejdå innan dom åkte. Dom hade tydligen försökt ringa kundtjänst utan svar och visste inte riktigt hur dom skulle ta sig därifrån. När Jonas ringde numret man använder för att boka taxi så visade det sig att dom hade tekniska problem och det gick inte att komma fram. Dom var alltså strandade här ute. Tur Jonas kunde skjutsa dom en bit så dom faktiskt tog sig till tåget.

Oväntat besök

Senare på kvällen satt vi ute och funderade på om vi kanske skulle tända upp grillen när jag såg någon komma gående mot huset. En skäggig man, typiskt vandringsklädd med stor ryggsäck. Åh nej, tänkte jag, det skulle ju inte checka in någon ny ikväll..Men så insåg jag att jag ju känner honom! Micke, Jonas barndomsvän/arbetskompis/best man/vår granne i GBG. Otroligt oväntat, och han var lika förvånad som oss. Jonas pappa hade inte sagt något till oss om att han skulle komma hit och han hade inte heller berättat för Micke att vi bor här tillfälligt.

Han hade varit ute och dokumenterat pilgrimsleden som går här och skulle stanna till över natten. Tre mil hade han gått idag och han hade en bit kvar imorgon. Om jag förstod det rätt så ska dom ta fram användarvänligt material till gästerna som bor här för att öka vandringsintresset. Låter helt fantastiskt ju.

Så vi slängde helt enkelt på mer mat på grillen och hade en helt otroligt trevlig kväll. Lite otippat så känns det som det händer mer här ute än det brukar göra hemma i Göteborg…


Följ mig:
FacebookBloglovinBlogkeen Instagram

 

Trevliga gäster från Österrike

Igår blev en lite mer händelserik dag än jag hade tänkt. Jag tog en liten promenad med gumman och så hjälpte jag till att städa lite i ena huset eftersom det skulle flytta in nya gäster senare på dagen. Det var så mycket jag hade planerat. Efter det så gick jag och lade mig och sov en stund. Helt plötsligt vaknar jag, väldigt förvirrad, av att någon knackar på fönstret. Vi bor nämligen på andra våningen..

Det visade sig att båda dom två som bor här permanent hade åkt iväg och låst dörren så när de nya gästerna dök upp så var det helt enkelt stendött och låst överallt. Dom tajmade dessutom in det samtidigt som svärfar inte kunde nås på telefonen. Och dom var osäker på vilket hus dom hade bokat. Själv har jag ingen koll på bokningarna och rutinerna kring det så jag fick några svettiga minuter där. Det löste sig rätt bra ändå när det kom ett gäng till och jag kunde köra uteslutningsmetoden.

Som tur var så var det ett otroligt trevligt par i vår ålder så det var inga problem. Det slutade faktiskt med att vi åt middag ihop senare på kvällen och satt uppe och pratade halva natten.

Jag och Jonas passade också på att ta en liten tur med båten på eftermiddagen. Premiärturen för i år. Det måste vi helt klart göra om snart. Det är en sådan där sak som är så okomplicerat att göra men så sjukt mysigt. Jag tror det ligger en sjö ganska nära dit vi ska flytta, så kanske skulle man ta och köpa en liten båt själva i framtiden?


Följ mig:
FacebookBloglovinBlogkeen Instagram

Mosebacke b&b hålanda

Landat på Mosebacke

Den här veckan har varit helt galet jobbig, men nu har det äntligen börjat lugna ner sig. Jag vet inte om det bara är vi som har det här problemet hemma hos oss, men det blir alltid så himla stressigt hur mycket det än känns som vi förberett innan..

Stressen märktes nog av i tisdags för då lyckades jag för första gången i mitt liv missfärga tvätten. Jag tänkte vara smart och tvätta den gröna påsen som vi har tvättmedlet i nu när det tog slut. När jag sedan körde vittvätten efter så råkade en sak bli kvar i tvättmaskinen. Inte något av alla gamla urtvättade plagg utan självklart den där gröna påsen som aldrig blivit tvättad innan. Så nu är en av Jonas favorittröjor gul-grön… Det känns ju lite lagom kul när det är någon annans kläder man förstör också.. Får se om den går till sig efter några tvättar eller om jag får spana efter en ny till honom.

Idag har dom varit och stylat och fotograferat vår lägenhet och jag tyckte verkligen att vi var i fas innan.  Men nej, det blev så klart väldigt stressigt ändå. Hela veckan har vi tömt lägenheten, städat, städat och småpillat med det sista. Vi fick till exempel för oss att vi nog skulle måla om ena väggen ändå..
Det blev bra till slut och nu ser jag fram emot bilderna som vi nog får imorgon.

Nu mellan styling och visning så vill vi inte gärna vara i lägenheten. Jag känner mig ganska otaggad på att städa allt igen och framförallt känner jag mig tveksam över att jag skulle klara av att göra allt sådär snyggt igen. Man ska inte underkatta en “slarvigt kastad” filt på sängen…
Vi kommer låna ett rum av Jonas pappa (han och hans sambo driver B&B) under tiden vi inte kan vara i lägenheten. Det var först lite oklart över när vi kunde få tillgång till det men vi kunde till slut åka hit redan i tisdags kväll. Nu fick vi hela onsdagen på oss att städa och måla utan katt. Tack och lov, för katthår och färg är ingen kul kombo..
Onsdagen blev åtminstone lite mer lyckad än tisdagen. Sveriges match i bakgrunden medan vi fixade det sista i lägenheten och på kvällen blev vi bjudna på mat av svärfar på Caféet.


Idag är första dagen som jag och katten varit här hela dagen och hon är helt lyrisk. Så mycket att upptäcka! Lite skillnad mot för vår lilla innergård. Jag är så himla tacksam över att vi får låna ett rum och det här stället är verkligen obeskrivligt vackert. Två röda hus, en liten sjö och bäckar med små vattenfall. Det lär inte bli jobbigt att hänga här ett tag om man säger så.


Följ mig:
FacebookBloglovinBlogkeen Instagram